Blådårarnas battle

chimayflaskorDet låter mer dramatiskt än det är. Det är bara så lätt att leka med den där mytomspunna färgen. Bluesens färg, that mood indigo, blå, blå vindar och vatten eller varför inte Breaking Bads “blue stuff“.

Nu är det dock inte mer spännande än att Systembolaget, via distributören Tomp, den 19 september släppte 6 240 flaskor Chimay blå som var lagrade sedan 2006. Upphetsande nog för en ölnörd förvisso, så det är klart man hängde på låset.

Klostret Abdij van Notre-Dame de Scourmont i Chimay (i provinsen Hainaut, Vallonien, sydvästra Belgien) är det näst största av idag tio certifierade trappistbryggerier. Klostret grundades 1850 och bryggningen kom igång i större skala tolv år senare. Chimay var det första kommersiella klosterbryggeriet och också det första som använde begreppet Trappistöl.

chimayflaskorochglasChimay Blå (Bleue) är ursprungligen ett julöl som bryggdes första gången 1948. Det är en överjäst strong ale på nio procent som är omåttligt hajpad i ölvärlden (100/100 på ratebeer). Det är också allmänt erkänt som ett bra lagringsöl.

Min egen erfarenhet av lagrade varianter sträcker sig, vad jag minns, till en uppenbart misshandlad flaska från 1992 som bara smakade ättika och en rund och god 2003:a som höll stilen förbaskat bra. När 2006:an nu släpptes bestämde jag mig för att jämföra den med årets flaska.

chimay2006I upphällningen ser 2006:an lite trött ut. Några små desperat kämpande bubblor runt kanten av glaset, men i övrigt platt och stilla. Den har en vag vintage doft av drivved, russin, socker och dammigt lager. Smaken är ganska blasé, om än god. Jag hittar trä, bark, karamell, aningens torkad frukt och hintar av madeirisering. Men mest är det en torr och lite trist träighet och jag känner nog att ölet är, om inte på väg att dö, så åtminstone nere i en svacka. Jag minns 2003:an som mer levande.

chimay2014Årets färskvara ger ett stabilt lager beige skum, som stannar förvånansvärt länge. Även den har en rätt diskret doft; blöt hund och socker. I munnen frustar däremot en kraftfull, sprakande kolsyra. Det här lever, indeed. Farinsocker och frukt i smaken. Det är ett spralligt och mångbottnat öl, med jäst och malt i ungdomlig yra. Jag ger gärna det här ölet ett par år för att leka av sig, men kvällens vinnare är det likafullt. Gammal är äldst, men inte nödvändigtvis bäst.

Chimay blå 2006 – Chimay blå 2014: 0-1.

Belgian Beer & Food

omslagNi som känner mig, eller har följt mig via bloggen eller facebook vet att jag är en stor vän av belgisk öl. Det är liksom svårt att undvika när intresset för vår kära maltdryck med åren tilltar. Det är ett land som ingen ölvän kommer undan. En ölkultur man måste förhålla sig till.

Det är inte alltid lätt. Jag hade själv problem med belgisk öl länge. Eller rättare: den belgiska jästen. Tyckte den smakade mögel och fattade inte alls grejen. Men jag envisades. Jag provade belgare efter belgare och rätt vad det var — och för att använda en kunglig metafor — så sa det bara klick!

belgiskjästOm den äldre generationen ölnördar (läs: Svenska Ölfrämjandet) har lärt sig öl av kanske framförallt England, så har den yngre (läs: Untappd) lärt sig av USA. Och öl + USA betyder idag, som bekant, humle. Citrus, tropiska frukter och en uppkäftig beska som räcker långfinger åt vår gamla ”Stor stark”. Att förföras av en amerikanskt humlestinn IPA är faktiskt inte så svårt. Det är högljudda och extrema smaker som egentligen inte ger våra smaklökar några större utmaningar. Det målas med ganska bred pensel.

 

Med de belgiska brygderna kan det vara knepigare. De är oftast mer sammansatta, komplexa och kräver kanhända mer av sin uttolkare. Det är lite mer finlir och balans helt enkelt. Det är klart jag generaliserar här, men jag tror ändå det är något av en resa vi gör som ölfantaster. Och även om den resan vanligtvis börjar vid ljus internationell lager så tror jag bestämt att hållplatserna Belgien och Balans ligger längre bort än såväl IBU som ABV.

Nåväl. Idag får jag nog erkänna mig som fullfjädrad belgofantast (om än långt ifrån en belgofil som Skrubbe) och som sådan har jag ett tag varit nyfiken på tidskriften Belgian Beer & Food. Via vänlige chefredaktören Paul Walsh fick jag recensionsex av två nummer av magasinet (nr 2 & 3) och jag tänkte sammanfatta mina intryck lite här nedan.

vanderBelgian Beer & Food produceras i Bryssel och har än så länge utkommit med tre stycken 66-sidiga nummer. De glättade färgomslagen är porrigare än innehållen som, trots ett rikt bildmaterial, fokuserar på texterna. I varje nummer presenteras ett flertal bryggerier. Vi får möta bland andra Struise, Alvinne, Huyghe, Dubuisson, Van Eecke, De Ranke, Chimay, St Feuillien, Affligem och De Brabandere, men också lite okändare bryggerier som östflanderns Roman.

I serien ”Flemish Kitchen Rebels” besöks krogar som Grand Cabaret i Nieuwpoort och vi får träffa kockar och kulinariska konstnärer som Julie Baekelandt, Koen Verjans och självaste ”The Godfather of Beer Cuisine”, Stefaan Couttenye, på Brasserie ’t Hommelhof, Watou. Självklart finns även artiklar om mat-, ost- och ölkombinationer.

ostBelgienkännaren och författaren Joe Stange (Good Beer Guide Belgium mm) gör bland annat en saison-resa genom landet och lyfter dessutom den heta potatisen om kontraktsbryggande i artikeln ”When is a brewery not a brewery (and does it matter?)”. Intressanta ämnen dyker upp i intervjuer också. Bryggeriet Dubuissons Marc Lemay är, med tanke på min inledande text, förstås lockande att citera; ”The belgians don’t go for extreme beers (…) the most important thing is that you get pleasure from drinking the beer”. Eller Anthony Martin, som skapade sin Martin’s IPA för att visa hur en stilen “egentligen” ska vara; “The US craft beer movement has reinvented it as something completely different (…) Belgian beers are much more balanced than American beers”.

Vi svenskar går inte lottlösa heller. I en artikel om provningseventet Quintessence och samarbetet mellan belgiska Cantillon och amerikanska Allagash och Russian River talar Cantillons Jean Van Roy varmt om bland annat svenska Brekeriet; “I trust in what they are doing (…) They are friends of the brewery and they are friends of mine”. Hyllningsord från den mannen måste värma vilket bryggarhjärta som helst, oavsett nationalitet?

watouJag har förstås bara skummat på ytan här. Man hittar även besök på ölbutiker, reportage om humleodling i Poperinge och kloka ord från Marco Passarella, marknadschef på Sint Bernardus; ”There’s a beer for everybody, and you know the best part? When you find your favourite beer it’s not like a real marriage — you can still go out and look for something better”.

Jag tycker det ska bli spännande att följa magasinets vidare utveckling och jag tänkte passa på att höra om fler vill hoppa på tåget? Jag funderar nämligen på att ta in den till försäljning. Vet inte än vad priset exakt landar på, det beror på frakt etc, men räkna med någonstans runt 100-120 kr/nummer. Lämna gärna en kommentar här om ni är intresserade (och specificera gärna vilka nummer ni vill ha) eller skicka ett mail till info@beerandbeyond.se så hör jag av mig.

Cheers!

Sluta fika – börja krieka; en sur och go vecka i Göteborg

surölfestivalJa, visst har vi en riktigt sur och go ölvecka att se fram emot här i Göteborg.

Idag, tisdag, drar nämligen Ölrepublikens surölsfestival igång. Hela veckan erbjuds minst sex kranar surt på fat och runt 40 flaskor spontanjäst etc finns att köpa smakprov ifrån. Paket med ost & suröl kommer också finnas och överraskningar kan dyka upp när man minst anar det.

gbg-belgiumLambicLandJag är på plats med bokbord nästan hela veckan och har ett finfint festivalpaket att erbjuda: köp LambicLand och Good Beer Guide Belgium för endast 300 kr (ordinarie pris: 395 kr). Gäller endast på Ölrepubliken och endast under festivalveckan 7/10-11/10.

Just ikväll håller belgofilen Jens Skrubbe en utsåld provning på temat Belgiska suröl och lambik deluxe. Lyckliga biljettägare lär inte bli besvikna.

Imorgon, onsdag, blir det en introduktionsprovning till surölets fantastiska värld. Vad är lambik? Hur går spontanjäsning till? Stall och syrlighet, ska det smaka så? Undertecknad och Olle från O/O Brewing håller i den. Tid: 19.00. Pris: 400 kr. Osäker på om det finns platser kvar (ring Ölrepubliken och kolla: 031 711 37 10).

På torsdag kl 19 blir det en djupdykning i Den Nya Världens suröl. Amerikanska syrligheter och annat gott ska provas. Provningsledarna Surisarna är hemlighetsfulla, men viskar om saker som Jolly Pumpkin och lagrad Lost Abbey, så det lär bli valuta för de 400 kronorna.

constantcompPå lördag fortsätter såklart kalaset på Ölrepubliken, men jag kommer då förflytta min lekamen och mina ölböcker till Haket. Svenska Ölfrämjandets göteborgsavdelning har nämligen månadsmöte och importören Constant Companion är på plats för att visa upp sina syrliga och spännande delikatesser (japp, ännu mer surt!). “Let the beer speak”.

Vi ses i vimlet!

Blinda Belgare med Beer & Beyond på Brewers Beer Bar

blindabelgareEn Blind ölprovning med Bara Belgiska Brygder

Tid: Onsdag 10/9 kl 18.00
Plats: Brewers Beer Bar, Tredje Långgatan 8
Pris: 400:-/person
Max antal: 20 personer
Biljetter köps i baren 


Belgium is to beer what Cuba is to cigars and France is to wine” skriver Garrett Oliver i The Oxford Companion to Beer. I The World Atlas of Beer klämmer författarna Tim Webb och Stephen Beaumont i och kallar det lilla landet “the mother ship of craft brewing”. Michael Jackson (nej, inte han) konstaterar att ”in Belgium a Beer Hunter can never rest on his bar-stool”.
 

Vi skulle kunna rabbla citat tills korna kommer hem, men alla med minsta intresse för maltdrycker vet säkert redan att Belgien har en exceptionellt rik och mångsidig ölflora.
Kanske har du förälskat sig i den torra beskan hos trappistölet Orval? Eller är det den fruktiga sötman hos Rochefort 10 som tilltalar? Går du bananas av den strama syrligheten hos en gueuze eller vill du bara bälga i dig kall, torr och kryddig saison? Kanske du redan är fullfjädrad belgofil med klippkort hos Cantillon?

Med stöd av Johan från Beer & Beyond utmanar vi våra smaklökar och betar blint av ca 8 olika belgiska brygder. Vad är det för stil egentligen? Hur starkt? Är det spontanjäst eller inte? Vad berättar färgen och doften? Är den lagrad eller färsk? Är det en dubbel, tripel eller quadrupel? Har du druckit den förut? 

Blindprovning är svårare — och roligare — än man kan tro.
Ölnestorn Jan-Erik ”Janko” Svenssons ord i Stora Ölboken är värda att upprepa: ”Alla tror vi oss (…) känna igen vissa öl på smaken. Blindprovning är det bästa sättet att komma ur den villfarelsen.”.

Efter provningen kan man smaska fantastiska surdegspizzor, dricka hantverksöl och handla böcker om öl och bryggerier. Belgiska Brygder och Bra Böcker med Beer & Beyond på Brewers Beer Bar. Briljant. B there.

Välkomna!

Facebookevent.

brewersbeerbar.se
beerandbeyond.se | kunskap & törst