Ny nätbutik för Beer & Beyond

beerbooksImorgon, torsdag 21 Maj, försvinner Beer & Beyonds webshop.

Men var inte oroliga, jag tänker inte sluta sälja ölböcker. Istället kan man nu hitta böckerna på min sida på Bokbörsen. Även där går det bra att söka, klicka på nyheter, bläddra i kategorier och handla med varukorg. Dock kan jag inte ta betalt direkt via den sidan. Men när ni beställer så får ni snart ett svarsmail om betalningsalternativ. Bankgiro och Swish är det som fungerar enklast. Läs mer i mina säljvillkor.

Jag tänkte också börja skicka ut nyhetsbrev, med lite ojämna mellanrum. Släng iväg ett mail till info@beerandbeyond.se om ni vill vara med på listan. Skriv ”Nyhetsbrev” i ämnesfältet.

Som vanligt går det fortfarande bra att höra av sig om man söker något särskilt. Jag kan inte lova att hitta allt — vissa böcker är verkligen hopplösa att få tag i — men jag lovar att göra mitt bästa.

Avslutningsvis kan jag meddela att jag nu även kan ta betalt med kort när jag är ute på event och mässor. Till exempel på Ocean Market på Oceanbryggeriet, där jag hoppas att vi ses 30 maj.

Så, fortsätt förkovra er och stötta er lokala ölbokhandlare. Kunskap ger godare öl!

Ny svensk ölbok – intervju med författare Joel Linderoth

linderothpackmanDet är inte varje dag det släpps en ny svensk bok om öl. Men i tisdags hände det. Då landade Öl: smakerna, hantverket, stilarna på bokhandelsdiskarna. En 160 sidor tjock bok om hantverksöl, utgiven av Bonnier Fakta och vackert illustrerad med fotografier av Daniel Ohlson.

Författare är Joel Linderoth och Darren Packman, två välkända filurer inom ölsvängen. Darren känner ni kanske igen som mannen bakom ölbloggen BeerSweden. Han är numera dessutom bryggare på sitt alldeles egna bryggeri Beer Studio i Umeå. Joel hittar ni som flitig bloggare på Expressensajten Mitt kök och egna sidan BeerIntl. Två entusiaster med passionerat förhållande till den kära maltdrycken.

Då jag själv har ett passionerat förhållande till såväl öl som böcker blev jag naturligtvis nyfiken och skickade därför några frågor till en av bokens författare, Joel Linderoth:

När föddes idén till en ölbok och hur kom den till?

— Jag och Darren började jobba ihop när Darren ville göra om BeerSweden och få med någon annan på tåget. Det var 2012 och när han frågade om jag ville hoppa på svarade jag… JA! Jag var ganska lättflörtad kan man säga…. Ganska snart började vi sätta igång med olika projekt samtidigt med BeerSweden och ganska snart insåg vi båda att vi ville skriva en bok.

Hur lång tid har det tagit från idé till bokhandel?

— Vi hade de första mötena med förlaget under hösten 2013 och den skickades till tryckeriet i juni 2014 – och nu landar den ute i bokhandlarna – i september 2014. Så, ett år! 

Varför skrev ni boken och vad har ni för förhoppningar på den?

— Vi ville skriva en bok som på något sätt knuffar de nyfikna över kanten till ett riktigt roligt intresse – öl! Vi har verkligen fått lägga band på oss för att inte sväva ut i detaljer eller i alltför nördiga fakta eftersom vi ville visa de som köper boken att det här med öl är roligt, härligt, mysigt och smakfullt. Väldigt många av ölen som vi skriver om i boken finns lätt tillgängliga på Systembolaget – man ska kunna hitta ölen utan alltför mycket ansträngning. Om någon kan gå från att vara nyfiken till att bli intresserad av att följa den svenska ölkulturen på riktigt så tror jag att vi lyckats. Kanske?

Till vem riktar den sig?

— Till den som inte riktigt har vågat plocka på sig en flaska från Beerbliotek eller Poppels ännu. Till den som har läst/hört/sett något om hantverksöl och inte riktigt bestämt sig för om det är något att testa. Vi säger att det är det och vi säger att livet kommer bli intensivt mycket roligare om man gör det!

Var det svårt att få förlaget att nappa på idén?

— Nej! Mycket för att de kontaktade oss mer eller mindre och sa – ni kanske vill skriva en bok? Någon på förlaget hade sett något vi hade skrivit och när vi sedan möttes och berättade om vad vi kunde och vad förlaget var intresserade av så insåg vi att det var görbart. Och sedan var det synopsis som godkändes, texter som accepterades och sedan full fart framåt!

Vad har varit svårast i arbetet med boken?

— Att hitta tiden! Darren slog till och startade ett bryggeri under tiden, jag skaffade mig ett nytt jobb och det finns väldigt många barn och några fruar som vi gärna umgås med. Många nätter har jag skickat ett mejl till Darren vid 1 på natten och fått svar direkt och sedan skickat ett nytt efter några timmars sömn – och fått svar! Att få struktur och konsekvens i det vi har skrivit har också krävt mer möda än vad jag tror vi förstod men vi har haft två redaktörer som hållt oss på rätt spår – ovärderligt!

Har ni haft några förebilder under arbetet? Andra ölförfattare?

— Vi ville skriva en bok som var underhållande och kunnig och där finns det en del förebilder att se upp till. Pete Browns böcker är fantastiska och jag gillar Mark Dredges stil när det gäller att vara såväl stilist som kunskapsöverförare. Garrett Oliver, Melissa Cole – det finns många som har väckt min öl-lust – de flesta av dem kombinerar just berättandet med kunskapen – en ganska skön blandning. Jag hoppas att vi är på väg åt det hållet.

Hur gick ert samarbete till? Skrev ni olika kapitel?

— Japp! Vi delade upp det redan från början och sedan skrev jag och Darren olika kapitel. Sedan översatte jag Darrens kapitel och till slut tog våra redaktörer och gick igenom texten. Darren kanske inte är helt nöjd med alla mina översättningar men nu är det försent!

Nu när ni har boken i handen, är det något ni skulle vilja ändra/lägga till/ta bort?

— Jag har väldigt ofta svårt att läsa mina egna grejer och vara nöjd och jag har knappt vågat öppna boken. På riktigt! Men det jag har sett tycker jag motsvarar våra ambitioner ganska väl – en populärt skriven bok med introduktioner till många öl som smakar riktigt, riktigt bra! En bok för de som kommer vara nästa generations ölnördar helt enkelt. Urvalet av öl känns bra även om vi inte kunnat ta med alla öl som vi tycker att man MÅSTE smaka.

Har ni några framtida litterära planer?

— Ja!

Egna funderingar och reflektioner?

— Vi bara hoppas att boken ska göra öl-Sverige ännu lite bättre och göra att vi som bryr oss om smaken på öl ska bli ännu fler. Det är så intensivt kul att få vara med om den snabba utvecklingen inom ölkulturen och nu också få göra det i form av en bok. Detta är ett av våra bidrag till utvecklingen och det kommer fler!

*

Beer & Beyond tackar ödmjukast för intervjun och önskar Joel Linderoth och Darren Packman all lycka och framgång med boken. Ännu en bit är fogad till det samhällsberikande pussel som kallas god ölkultur.

Öl: smakerna, hantverket, stilarna finns att köpa i Beer & Beyonds webbutik.

Pot Belly Brew Shop + Beer & Beyond = Sant

IMG_6080Kära humlehuliganer och maltmuppar, här har vi glada nyheter!

Ett urval böcker från Beer & Beyonds lager finns nu uppställda till försäljning i den eminenta hembryggarbutiken Pot Belly Brew Shop på Engelbrektsgatan 59 (mitt i Göteborg, vid Heden).

Det är bara ett litet urval än så länge, av såväl förlagsnya som begagnade böcker om öl, hembryggning, bryggerier och annat skoj. Men hittar man något i webbshopen man vill ha, så fixar vi också så det snabbt kan hämtas fraktfritt hos Pot Belly. Fiffigt va? Går försäljningen bra kan dessutom sortimentet komma att utökas.

I butiken finns allt som kan behövas för att brygga öl hemma, från redskap som hinkar, silar och mäsktunnor till nödvändiga ingredienser som jäst, malt och humle. Så shoppa loss vetja och lägg en bok i varukorgen också, så blir alla nöjda. Välkomna!

En 80-årig vän och drinkare

drinker-omslagNi har kanske redan sett citatet här ovan.

Beer, a drink which is neither a king nor a prince among drinks; but a friend

Där har ni tonen. Klart jag föll för det. Jag behövde inte läsa länge innan anteckningsblocket kom fram. Citatvänliga fraser sipprar fram på var och varannan sida.

A Book about Beer by a Drinker utgavs i London 1934. Det är en liten anspråkslös grön och orange skönhet med tidstypiska gula bokstäver på blått skyddsomslag. En raritet, men också, skulle det visa sig, en vän.

Vem som döljer sig bakom pseudonymen ”A Drinker” är har jag inte lyckats klura ut än, men jag har inte ansträngt mig mer än med lite googleforskning.

drinker-ryggDet här är en bok skriven ur en drinkares perspektiv. Inte snobbens, inte von Obens, inte den mässande lektorns. Och den är skriven för drinkaren (”To the drinker I speak”). Redan i förordet uttryckligen förbjuder han ”teetotallers” (nykterister) att läsa boken. Författaren (vem det nu är) tar avstamp i sitt missnöje med att öl inte tas på samma allvar eller visas samma intresse som vin (“Wine is on every lip: beer in every stomach”, ”Pages of prose and near-prose are devoted to the qualities of wines: not a word to the qualities of beer”).

Det är inte det att han vill göra ölet märkvärdigt och fisförnämt (”Beer drinkers are not so pernickety and Pecksniffian”), bara att det får den plats det förtjänar, som landets trots allt populäraste dryck. Folkets dryck.

I think that beer is the superior drink; a drink more humorous and convivial, a drink better suited to the English genius; a rather round and ruddy drink, a satisfying drink.”.

drinker-baksidaMed humor, kunskap och skärpa behandlas så ölets historia, ingredienser, bryggning och hantering. Han diskuterar val av glas eller bägare, fat eller flaska – “In the view of the violent purist (and all purists are violent) bottled beer is barbarism”, liksom priser, stilar och alkoholhalt.

Även näring och hälsa behandlas. Öl är förstås hälsosamt. Och det borde serveras till de äldre eleverna (eller, han skriver egentligen ”boys”, men betänk att det här är skrivet 1933) i skolan igen, precis som förr.

Fylla och våld: “It is possible for people who are built that way to become fighting drunk upon almost anything; but it is more difficult to become fighting drunk upon beer than upon any other drink.”. Inga “lager louts” här inte.

Ett kapitel behandlar öl och mat. Det mesta, utom ägg, verkar funka. ”One of my personal favourites is green salad with bread and butter and beer and nothing else at all. This provides a complete and satisfying meal.”. Han rekommenderar en halv pint bitter istället för eleven o’clock tea eftersom det helt enkelt ”smakar bättre än te” och ”because it’s more hygienic” (?). Kanske han utmanar ödet där i tedrickarnas konservativa näste, men han menar rentav att tedrickande på morgonen är ”unquestionably an insult to the stomach”. Dessutom vill han göra det obligatoriskt med ölutskänkning överallt där det serveras mat; ”The beer will convert a barbarous rite into a civilized occation”.

drinker-skyddsomslagAllt som allt är det här en fascinerande och synnerligen underhållande bok skriven från en “drinkares” synvinkel för faktiskt åttio år sedan. Vilket tidsdokument! Och det är en drinkare som verkligen gillar öl: “As a drinker I claim the right to contradict the classical statement that all beer is good beer“.

Ju mer man läser ju mer sympatisk blir författaren. Man närmar sig honom. Han talar inte till konnässörer, myndigheter eller politiker. Han talar direkt till oss. Vi som njuter av att dricka öl. Att han är lite rapp i käften stör ju inte heller. Vem vill inte ha den här killen vid sin sida på ölresan genom livet?

Upon both mind and body, then, beer exercises a gracious and salutary influence. It civilizes and sustains; it feeds and refreshes; it soothes and humours. As an influence no other drink can compare with it in humanity and companionability. It adjusts the human machine to its optimum working condition.

Om hantverksölets outhärdliga nonsens

nonsenseDet finns ölböcker och så finns det ölböcker. Och så finns det, sedan några månader tillbaka, ”The Unbearable Nonsense of Craft Beer: A Rant in nine acts” av Max Bahnson & Alan McLeod.

Bakom författarnamnen hittar vi två välkända ölbloggare. Max Bahnson kanske är mer känd som Pivní Filosof, en synnerligen underhållande och orädd bloggare. Alan McLeod firar tioårsjubileum med flitiga A Good Beer Blog. Det är, till att börja med, två förnuftiga skribenter. Som dessutom begåvats med humor. Två egenskaper som inte alltid är tjenis, om man säger så.

Men vad är det som är så speciellt med den här boken då? Tja, vi har alla läst de där ölhistoriska översiktsverken som börjar i Mesopotamien och slutar med ”dagens ölrevolution” (det gjorde de redan på nittiotalet). ”Alla” har också bläddrat i dåligt översatta porrböcker med glansiga bilder på ölflaskor som i bästa fall gick att få tag på för 10-15 år sedan. Några har läst akademiskt petiga verk om särskilda länders ölhistoria. En och annan har grävt ner sig i luntor om speciella ölstilar eller enskilda bryggerier. Några har kanske hittat små kuriösa skrifter med ölvitsar och gamla citat på någon loppis. På senare år har förstås även craft beer-vågen börjat skildras i böcker allt mer. Inte sällan romantiserande och inte sällan skrivna av bryggarna själva. Så har vi ju de där böckerna om mat & öl och hembryggarböckerna och kroghistorik och…

Poängen är att de ofta följer en mall. Man vet vad man har att vänta sig. De är ofta nog så korrekta, men skrivna med sikte på en allmänhet man inte gärna vill stöta sig med, vilket gärna resulterar i ganska torra och tillrättalagda alster som håller sig till ämnet utan att sticka ut. Humor är en ganska sällsynt lyxkrydda. Liksom seriös kritik. Man vill nog inte stöta sig med ”branschen” heller.

Jag ska inte låta för gnällig. Jag försöker ju ändå sälja många av de där böckerna. Dessutom är naturligtvis flera av dem utmärkta. Jag hade inte varit den jag är idag utan Michael Jackson, Jan-Erik ”Janko” Svensson, Pete Brown, Randy Mosher, Martyn Cornell, Garrett Oliver, Tim Webb eller Harald Thunaeus. Till exempel. Men det är inte poängen här. Poängen är att The Unbearable Nonsense of Craft Beer är en ny typ av ölbok. En ölbok som skiljer sig radikalt från allt du tidigare läst i ämnet. Den är rapp, kritisk, stygg och rolig. Den analyserar och tramsar och blandar högt och lågt på ett uppfriskande sätt. Kanske är det så att den tar ölbloggosfären in mellan pärmarna?

nonsensebakDet är ingen vanlig faktabok alltså, utan snarare en imaginär resa genom tid och rum. En fiktiv dialog, mest mellan Max och Alan, med skönlitterära ambitioner. Och med saftiga tasksparkar riktade mot allt ifrån ”hjärntvättade ölnördar” till ”CAMRA-talibaner”. Med ölet ständigt skummande runt glappkäftarna hamnar de på något mystiskt sätt i olika tider och rum. Eller, krogar, pubar, tavernor, ölkällare och bryggpubar mest. De diskuterar öl och hälsa, baksmällor, samarbetsbrygder, klassperspektiv och åttiotalsminnen. De möter studenter, läkare, hipsters, PR-sliskon, bryggare, fjuniga craft beer-fantaster och en svärande Ron Pattinson. Mest av allt synar de craft beer-kulturen i sömmarna. Utan pardon. Det är förbaskat befriande att läsa.

Att boken har fått sin beskärda del av korrekturmissar i form av felstavningar, missade bokstäver etc, har man lätt överseende med när de liknar doften av en humlebomb med en morgonfjärt, citerar Thomas Hardy och sprutar ur sig citat som “barrel ageing is to beer what make-up is to a woman”. 

Känsliga craft beer-vänner måste dock varnas. Här trampas på en hel del ömma hantverkstår. ”Craft” är, enligt bokens karaktärer, inget annat än ett varumärke typ ”Craft R Us” och rentav ”the root of all evil”. Det hippa, coola, “äkta”, ”genuina” stör författarna. Att craft skulle vara bättre, finare än annan öl. ”Craft means nothing! It’s all so mindlessly pathetic” rasar författarna och kallar det “trade association PR wankerisms” och ”marketing fairy tales”.

Det är hårda ord, visst, men tänk lite på det. Den här ”gemenskapen” är ett sällsynt okritiskt kollektiv. Förment homogen. ”Mikrobryggerier” (ja, jag skriver det inom parentes) pumpar ut coola slogans, nöter in en ”vi-mot-dem”-attityd och vräker ut experimentella öl på marknaden. ”Gemenskapen” är såklart en del av marknadsföringen. Det är punk och skägg och tatueringar och fuck off och fräcka kepsar och fatlagrat hit och dit. ”Vanligt folk”. Små mot stora. David mot Goliat. Revolution. Craft beer-fantasterna sväljer allt med hull och hår och delar gladeligen varumärken och slogans vidare på alla upptänkliga sociala media.

What pisses me off sometimes is that ‘nobler-than-thou’ attitude and discourse of many a rock star brewer, and the way people like you [de tilltalar en kidnappad ölnörd] believe that without even a hint of critical thought

Ölnörden invänder: “det är ju craft, independent, mikro. Det är ju hantverksöl och det är gjort med passion” (ännu ett av författarnas hatord). Gud nåde den som säger något negativt om det. Men var går gränserna då? Är verkligen någonting bättre per automatik bara för att det är litet? Vad är passion? Och vad är litet? Sierra Nevada? Stone? Brooklyn? Åbro? Perspektiven blir allt mer luddiga. Stort eller litet, mikro eller makro: ”the yeast don’t care”.

waspNi känner till begreppet Beer Wars? Efter filmen med samma namn från 2009 (även folket bakom filmen börjar ifrågasätta vissa fenomen i mikrobranschen, läs t ex detta). Att det är ett krig mellan de ”rättrådiga små” och de ”hänsynslösa stora”. Visst, så har det varit och så är det också. Men de små växer sig samtidigt större och starkare och paret Bahnson/McLeod vill visa att drivkrafterna inte alltid skiljer sig åt så mycket som man kanske skulle önska. Är mikrobryggerier alltid goda? “If rumors can be given credit, it seems that some big craft brewers are starting to squeeze smaller ones out of the market in ways that aren’t too dissimilar to what you’d expect from the likes of Molson-Coors”. Bryggjättarna har inte monopol på vinstintresse, om nu någon trodde det.

The more we see through their bollocks and call them out for over pricing, over complicating and over branding, the more seriously they will have to take us and treat us with respect”.

En annan sak som författarna stör sig på är snobbismen hos många ölnördar: “they didn’t drink their beers as much as they wore them, like some sort of ID badge for a private club”. De hänger som kuttersmycken på hippa craft beer-barer under outtalade lagar som “quantity over quality, pose over substance”. Där sippar de från provsmakningsglas (”How can anyone possibly evaluate drinkability when all they’ve had is a shot!”), flippar nervöst med mobilerna för ölbilder och snabba omdömen på rejtingsajter och är “more concerned about what they are going to have next, instead of enjoying what they are drinking now”. Att vara först med det senaste är viktigt. Ett tillräckligt ”rätt” och hajpat öl är ute på Facebook, Instagram och Twitter innan den ens har avsmakats.

Max och Alan blir kallade ölgurus och deras reaktion blir nästan något av en programförklaring: ”not so much gurus as observers”. Och det är ju precis det de är. Observatörer. De kan verka dömande, men det är ju bara en verklighet de skildrar. Deras verklighet förvisso, men också en verklighet som kan vara svår att se om man befinner sig mitt i den. Tänk efter. Vänd blicken inåt. Var lite självkritisk och, inte minst, våga ha en kritisk hållning även till sådant som kallas craft, mikro, hantverk. Det är mycket bullshit i branschen, för att använda bokens språkbruk. Så klart. Allt är inte svart och vitt. Vi får inte fördumma oss själva eller låta oss bli utnyttjade ”in the name of craft”.

Men återigen, vad är då craft? Författarna pekar till exempel på “that nonsense that only unfiltered beer can be considered ‘craft’”, eller en “almost retarded romanticization of pre-industrial beermaking”. Föreställningen att just hantverket och “passionen” skulle göra ölet bättre. Bahnson/McLeod vänder rentav provocerande på konkarongen och menar att ju mer som är maskinellt och datorstyrt desto större chans att resultatet blir ett bra öl. Att maskinerna faktiskt gör det bättre. “I’d go as far as to say that handcrafted is the opposite of added value” (…) “the real human touch is in the recipe, nowhere else”.

Men är det bara gnäll och elände då? Nej, de ser allt positiva trender också. Till exempel det här med att saison och så kallad ”session beer” blir allt populärare. Öl med lägre alkoholhalt som man faktiskt dricker och inte bara testar. De påminner oss om att “drinking beer is supposed to be fun”. Att allt inte behöver tas så förbannat allvarligt. De vill ersätta lite skitnödighet med humor och understryker att smak faktiskt är något individuellt, även om rejtingsajternas topplistor får oss att tro någonting annat. Det finns inga sanningar. Så enkelt är det. Vad de efterfrågar är ju bara lite sunt förnuft och ett mer kritiskt förhållningssätt.

addicted-to-craft-beerJag säger inte att jag håller med om allt de skriver. Är inte ens säker på att de själva gör det. Boken har en satirisk ton. Och ett stort lass humor. Men jag fick mig flera nyttiga tankeställare under läsningen. Jag mötte också mycket av mina egna funderingar och reflektioner, min egen kritik. Jag kände igen mig själv. Lite kan det också ha med generationsfrågan att göra. Faktiskt. Liksom författarna ligger jag en bit över genomsnittsåldern för ”craft beer-revolutionens” målgrupp. Jag börjar inse mer och mer att det faktiskt gör skillnad. Det handlar bland annat om lite olika perspektiv, olika erfarenheter och olika grader av hävdelsebehov.

Att de kan vara så träffsäkra, hårda och kategoriska beror naturligtvis på att det är sig själva de skriver om. Också. De har ju varit där. De är själva ölnördar i allra högsta grad. Den medvetenheten, den kunskapen och självinsikten skjuter in distans och frisk luft i krevadernas mellanrum.

Vissa kommer säkert se den här boken som en attack mot något heligt, men jag tror tvärtom att de gör craft/hantverks/mikro/vad-ni-nu-vill-kalla-den-kulturen en stor tjänst genom att sparka lite rumpa och röra upp lite känslor. En kultur (om det nu är en kultur) som inte tål att synas i sömmarna, som inte står pall för kritik börjar snarare likna något totalitärt än en gemenskap. Den blir ryggradslös och i förlängningen uteslutande och i värsta fall obehaglig. Det var väl ändå inte dit ”revolutionen” syftade?

Jag avslutar med dessa kloka ord av herrar Bahnson & McLeod:

the best value in beer is often found in the quietest places”.

Blind Faith – Blind ölprovning

blindfaithbbbTid: Onsdag 25/6 kl 17.00.

Plats: Brewers Beer Bar, Tredje Långgatan 8, Göteborg

En blick på etiketten säger mer än tio års ölprovning, sägs det. Stämmer det? Ölnestorn Jan-Erik ”Janko” Svensson skriver i Stora Ölboken: ”Alla tror vi oss (…) känna igen vissa öl på smaken. Blindprovning är det bästa sättet att komma ur den villfarelsen.”. 
Därför ska vi göra just det. 

Under ledning av Johan från Beer & Beyond försöker vi klura ut stil, land och alkoholhalt på 8 olika öl. Är det IPA eller APA? Svenskt, tyskt, brittiskt eller belgiskt? Vad berättar färgen och doften? Är det en skotsk strong ale eller en maltig amerikansk DIPA? Har du druckit den förut?
Blindprovning är svårare — och roligare — än man kan tro.

Efter provningen finns möjlighet att gå lös på Brewers Beer Bars fantastiska surdegspizzor och hantverksöl samt att länsa Beer & Beyonds digra bokbord med böcker om öl och bryggerier. En helkväll i ölets tecken.

Provningen går av stapeln onsdagen den 25 juni klockan 17.00. 20 platser finnes och först till kvarn gäller. Biljetter förköpes på Brewers Beer Bar. 400 kronor per person.

Vid frågor, maila Victor på victor@allinbrewing.com.

Facebookevent här.

brewersbeerbar.se
beerandbeyond.se | kunskap & törst