Ny svensk ölfilm på måndag

smakamera_logoExtra, Extra!

Full rulle på måndag får vi också besök av Tim & Carl från Smaka Mera som visar sin nya hyllningsfilm till svensk öl. De får berätta själva:

Det bästa vi på Smaka Mera vet är svensk hantverksöl. Med den här filmen vill vi hylla just hantverksöl, och alla människor kring den. Vi har därför gjort en 4 min lång feel-good-film där vi får se arbetet bakom Beerbliotek, Dugges och Poppels, liksom avnjutning i den så stämningsfulla baren på Brewdog Bar. Länge leve ölsverige!“.

Full rulle – nu ännu fullare.

Var? Haket, Första Långgatan 32, Göteborg.

När? Måndag 20 april kl 18-22.

Pris? 100 kr för två filmer och en Mohawköl.

En del av Gbg Beer Week.

En svart tid för göteborgare

HEADY-TOPPERÖlvänner på västkusten, det är hög tid att börja planera. Ingen risk för torrläggning denna vecka heller nämligen. Vi börjar med BrewDog Bar, som lockar med Russian Doll på fat. Fyra öl bryggda med samma ingredienser, men i olika mängd; från snäll Pale Ale till styggt Barley Wine. Toppa detta med några 15 dagar gamla burkar Heady Topper, denna tokhajpade aspirant till titeln ”världens bästa dubbel-IPA”. Personligen tycker jag nog att Pliny the Elder ändå är snäppet bättre, men vem är jag att gnälla?

perfectidjitPå lördag smäller Brewers Beer Bar av en riktig dubbelraket. Dels är det release för All In Brewings senaste brygd RLGK 10517 Celebration Stout. En 12-procentig ruskprick med vanilj och kaffe som är bryggd för att hylla den flitiga ratebeerianen Ronny Karlsson. Samma kväll passar Dugges på att släppa senaste årgången av sitt svarta monster Perfect Idjit! 16.00 öppnar portarna på Tredje Långgatan. Vill man förresten veta mer om vad som är på g på BBB så har de nu börjat lista kommande fat på nätet. Check it out.

porterdrinkerSöndagen blir svart den också, fast då är det The Bishops Arms Järntorget som gäller. Då drar nämligen den fina traditionella porterveckan igång. Ett måste för alla vänner av mörk nektar. Jag gissar att det i vanlig ordning gömmer sig spännande mörka skönheter i katakomberna. Krogen har nämligen genom åren flitigt och föredömligt ”glömt” fat som fått ligga och gotta till sig. Såhär berättar de själva om eventet:

Startskottet för 2014 års upplaga av vår eminenta Portervecka går som bekant söndag 26 oktober kl 12:00. Just denna söndag går i Ocean-bryggeriets tecken! Bryggare Thomas Bingebo kommer på mingel och tjôt om öl och annat. Samtidigt kopplar vi på ett exklusivt fat av en vällagrad Ocean-porter från vår källare, samt tar fram några fina flaskor – kanske de sista av sitt slag!

På denna korta veckas andra dag, måndag 27 oktober har vi pub quiz och temat är självklart öl och kanske framförallt porter! Frågesporten sätter igång 19:00.

Bland höjdpunkterna kommer finnas hela tretton kranar laddade med porter och stout. Nya sorter blandas med lagrade fat, från olika håll i världen. Det blir nya, fina flaskor att smaka av och självklart kokar vi ihop något speciellt även i köket för denna härliga vecka! Vad sägs om portermarinerad entrecôte med rostade rotfrukter och citrus-crème fraiche? Härligt, sägs det!

*

På söndag stundar också receptskrivning för Ocean-/FemAle-/tävlingsölet We can do it! Det finns lite att göra alltså. För oss som inte drar till SMÖF då förstås.

fridhammarOch allra sist, & Beyond, för man kan ju inte leva av öl allena. Väl? Vill man ha koll på vad som händer på livescenerna i trakterna, åtminstone när det kommer till roots, blues, soul, country och annat livsnödvändigt, så vet ni väl att det är till Fridhammars GigKalender man vänder sig? Cheers!

Viva Italia

brewfistI måndags, den 22 september, bjöd importören Original Brands STHLM in till provning av italienska bryggeriet Brewfist produkter på Brewdog bar i Göteborg. Grundaren Pietro Di Pilato var på plats och fem smakprov stod på dagordningen.

Pietro berättade rappt, bredbent och passionerat om sitt bryggeri, sina brygder och om ölboomen i Italien. Att det idag finns omkring 700 bryggerier, men bara 500 bryggare. Resten var ”business men”.

Brewfist, som ligger i Codogno, Lombardiet i norra Italien, tillhör den nya vågen av hantverksbryggerier som kanske framförallt är inspirerade av craft-vågen i USA.  Brewfist vill göra moderna och välhumlade öl, men Pietro poängterade samtidigt vikten av hög ”hinkabilitet”.

Trots att de lanserade sitt första öl för bara fyra år sedan är de — enligt Pietro — redan Italiens tredje största mikrobryggeri (efter Baladin och Birra del Borgo) och exporterar idag till stora delar av världen, med USA som sin största utländska marknad.

Första ölet att prova var Caterpillar, en samarbetsbrygd med danska Beer Here. En pale ale på 5,8%, bryggd med Columbus och Motueka. Den var rejält torr, med tydlig citrusbeska och hög drickbarhet. En lätt och vänlig munsbit. Och jag menar det verkligen positivt.

brewfist-pietroSpaceman är bryggeriets flaggskepp. Ett så populärt öl att det nu står för hela 40 procent av hela bryggeriets produktion. Det är en 7-procentig IPA med enkel maltbas och så mycket humle (Citra, Simcoe, Columbus) att de fått en specialdeal med humleodlaren. Den är torrhumlad (som allt annat de brygger) och väldigt amerikansk i stilen, men utan att vara aggressivt besk.

Green Petrol var en svart IPA med relativt låg bitterhet, vilket gjorde den hyfsat drickbar trots att det är en stil jag aldrig riktigt blir vän med. Pietro visade sig vara av ungefär samma åsikt och kanske just därför funkar den? Men, Black IPA? Kan vi inte bara en gång för alla enas om att kalla den Cascadian Dark Ale?

Pietro Di Pilato har tidigare jobbat för Fuller’s i England och till min oförställda glädje var han ett stort fan av bryggeriets London Porter (ett bryggeri han för övrigt var nära att kalla ”craft” men strax ändrade till ”quality brewery”). ”London Porter opened a third eye into my mind” är naturligtvis ord som hittar raka vägen till Beer & Beyonds porterindränkta hjärta. Nåväl, X-Ray var Brewfists lite muskulösare hyllning till vår gemensamma kärlek. Han berättade att de inte ville göra en klon rakt av, utan en egen tolkning och redan de 8,5 procenten gör ju klart att så är fallet. Den är också betydligt torrare än originalet, med brända toner av kaffe och aningens kakao, men är tämligen charmig i sin råhet. Förmodligen min favorit under kvällen, även om jag nog ändå hade önskat lite mer choklad och maltsötma.

brewfist-brewdogSom avslutning fick vi smaska på en riktig Spaghetti Western. En samarbetsbrygd med Prairie Artisan Ales som bryggaren kategoriserade som en ”coffee chocolate imperial stout”. Bryggd med bönor från en lokal kafferostare bjöd den på en fin espressostund. Och jag menar det. Det här är rena kafferepet. Klassiska stoutsmaker i övrigt och väl dold alkohol.

En rolig detalj är att de, för att lättare kunna lansera ölet i USA, hade i lite spagetti i första batchen. Det står alltså listat som en ingrediens på flaskornas etiketter. Dock var detta endast för syns skull — och lite gimmick, gissar jag — och ingenting som på något sätt påverkade smaken. Men vill man ha en stunds underhållning så kan man roa sig med att läsa igenom kommentarerna på Ratebeer, där ölnördar kämpar för att hitta ölets pastatoner; ”Mouthfeel was thick and creamy (from the spaghetti??)”, ”a little bit of a pasta flavor in the finish?”, ”Aromas of spaghetti pasta”…

Sammanfattningsvis: Brewfist brygger rena, snygga öl med attityd och spända hanar. De är lite råare och mer jeansklädda än de flesta (få men ändå) italienska brygder vi haft äran att dricka i Sverige. Det är humle och amerikanska fasoner, men inte till förbannelse. Jag tycker ändå att den där drickbarheten ger sig tillkänna allt som oftast. Det extrema blir inget självändamål.

Under provningen fick vi inte bara smakfulla kulinariska prov från Brewdog Bars kök, utan även ett glas av skottarnas nya belgoinspirerade samarbete med Stone och Magic Rock. Magic Stone Dog, en ”saison-pale ale” med humleskjuts av Amarillo och Simcoe, var en välkommet lättdrucken 5-procentare.

Om ni skyndar er så finns kanske lite Brewfist kvar på Brewdog Bars kranar.

Ciao, så länge.

Hösten är brutal

höstJag menar inte i största allmänhet sådär. Tvärtom, jag gillar hösten. Äntligen kan man slappna av lite. Ingen hets om att man ”måste ut i solen” och bada och sånt trams. Inga näsvisa ifrågasättanden om varför man sitter inne i den mörka baren när det ”är så skönt på uteserveringen” och framförallt inga förbannade facebook– och instagrambildergrillfascister med stekvante och kall pilsner.

 

Med hösten kan man äntligen ta på sig ordentligt, dricka mörkt öl utan att folk tycker man är wacko och sitta inomhus med gott samvete. Allt hysteriskt och äppelkäckt tynar liksom bort och höstens vackra färger bäddar in yta och glitter i något mer varmt, jordnära och äkta.

Nej, jag menar mer specifikt den här hösten. Och ur ett ölperspektiv. Det börjar bli fullklottrat i min kalender och även om jag såklart inte har möjlighet att gå på allt, så känner jag liksom en stress över allt jag vill vara med på. Växjö öl- & whiskyfestival nu till helgen är en av sakerna som tyvärr går bort. Likaså lördagens Cantillon-event Swanze Day, som utspelar sig lite varstans i världen (i Sverige på Akkurat). Istället blir det familjeliv och honky tonk på Pustervik.

brewfistPå måndag 22/9 blir det däremot provning av italienska bryggeriet Brewfists produkter på BrewDog Bar Göteborg. Bryggeriet startade 2010 och beskrivs av importören Original Brands STHLM som ”rock’n’roll, mer attityd men utan att tappa känsla för balans och smak”. Bryggmästaren Pietro di Pilato, som tidigare jobbat för brittiska Fuller’s, är på plats. Italien börjar bli ett spännande ölland och jag är riktigt nyfiken på vad detta kan vara.

På torsdag 25/9 blir det ett löjligt tidigt tåg för att hinna upp till pressvisningen av Stockholm Beer & Whisky Festival på Nacka Strand klockan elva. Sedan blir det mässa för hela slanten, torsdag, fredag och kanske en stund på lördagen.

stockholm-beer-and-whisky-festivalJag har inte planerat i detalj vilka öl som ska provas (vill man göra det så publicerar bloggen Ölsvammel en mer eller mindre komplett lista till helgen), utan kommer låta nyfikenhet och spontanitet styra. Men det är klart, det finns lite traditionella brittiska grejer hos bl a Holy Grale och New Brews Sweden som jag tänkte kolla in. Mjödhamnens nyhet Höst, som ska vara en ”blandning av rödvinsliknande bärmjöd”, lär också bli svår att gå förbi. Riktig Cider är något jag behöver lära mig mer om, så även där blir det ett besök.

 

Och är man premiärlejon så är man. Därför missar jag ju inte presentationen av Drakens guld, ölet som vann SM i Hembrygd öl i Linköping tidigare i våras och som nu bryggts i Åbros Bryggmästarserie. En annan vinnare var Oliver Twist-bossen Jörgen ”Jugge” Hasselqvist som i en Tradera-auktion för Musikhjälpen vann en heldag på Nils Oscar. Om resultatet, Muddy Water, smakar lika bra som de ser ut att ha haft roligt under bryggningen så lär man inte bli besviken.

Vidare har vi några svenska bryggerier som jag aldrig provat något ifrån, som Sundbybergs Köksbryggeri, Flying Brewery och Dykes Brewery. Monks har med sig hela sin blend-serie och så är förstås ingen mässa komplett utan besök i Belgoklubbens och Constant Companions montrar. Kort sagt, jag kommer ha att göra.

akkuratskaPå söndagen hittar ni mig på Akkurat. Great Brands, amerikanska Ska Brewing och The Beat from Palookaville bjuder in till rhythm & ska-party. Om ni inte ser mig så beror det förmodligen på att jag sitter med näsan djupt nedtryckt i Akkurats cuvéelista.

Väl hemma kan man andas ut till på onsdag den 1 oktober. Då är det nämligen dags för fjärde upplagan av Full rulle, Beer & Beyonds filmklubb för törstiga och vetgiriga. O/O Brewing står för bärsen.

Bor man i Stockholm drar man förmodligen till Bishops Arms på Folkungagatan och hänger med Founders istället.

Glöm bara inte att boka biljetter till Copenhagen Beer Celebration. Klockan 22 släpps dessa.surölfestival

7 oktober drar en fem dagar lång surölfestival igång på Ölrepubliken i Göteborg och lördagen 11 oktober är det Öl & Whiskyfestival i Lena Ph:s Vetlanda minsann. Samma dag som ölimportören Constant Companion och Beer & Beyonds böcker besöker Haket.

Där slår jag igen kalendern för tillfället och ber att få återkomma. Hösten har nämligen bara börjat och vi får inte glömma att andas lite mellan klunkarna. Vi ses i vimlet!

Barhäng & helgtips

Jag har inte rapporterat från krogarna på ett tag. Det går inte för sig. Ni kan ju tro att jag bara hänger på sunkhak och dricker stor stark. Riktigt så illa är det inte. I veckan har jag gjort en del trevliga bekantskaper på några av stadens vattenhål. 

igorsdream3 små rum hittade jag till exempel en fantastiskt fin Smonk Sour Red från de Struise på fat. En välbalanserad sur röding vintage 2011 med skön trä/fatkaraktär, snygg bärighet och diskret rökighet. En elegant rackare och bästa surisen på länge. Även Igor’s Dream från amerikanska Two Roads Brewing Company var ett öl som höjde sig över genomsnittet. En 10,9 procent stark rågstout lagrad på ekfat som tidigare rymt whiskey. Mjuk, mustig, med smak av vanilj, kaffe och kakao och utan störande amerikansk beska. En förrädiskt lättdrucken sippare som lurar en att ta alldeles för stora klunkar.

 

gnädigefrau lambraterobb

 

 

 

 

 

 

 

 

City Pub fanns en italienare på fat jag inte provat tidigare. Ròbb de Màtt från Birrificio Lambrate visade sig vara en väldigt amerikansk pale ale med markant beska, citrus och fruktighet. Välgjord förvisso, men inget som direkt imponerade på mig. Vill man bli imponerad så ska man istället fråga efter en flaska av samarbetsbrygden Gnädige Frau Marshmallow Stout från danska Amager och amerikanska Off Color. Det är ett beställningsöl bryggt till Chicagos ölbutik West Lakeview Liquors 25-årsjubileum. Den kostar lite mer, men bomber och granater vilken sötsmaskig och chokladgosig stout det är. Med kaffe, vanilj och marshmallows i överflöd. En flytande mörk gottepåse.

xxxryeserenity

 

 

 

 

 

 

 

 

Gillar man rörsocker — och då menar jag orgier i rörsocker — så ska man bege sig till Haket och be dem langa fram en flaska Struise XXX Rye Tripel Bourbon Barrel Aged 2013. En mörk, söt och maltig buse med abt/quadrupel-karaktär. Inte så mycket fat som man kan tro i smaken. Vill man fortsätta på det söta spåret, om än mer återhållet, får man inte missa lilla göteborgsbryggaren Sad Robots Serenity. En belgian strong ale på 8,8% som smakar som en riktigt bra bock med smygande jästig belgofeeling. Kanske det bästa jag druckit från Sad Robot hittills. Annars har jag mest hinkat Rådanäs fina rena California Common och Alter Ego i samband med min filmklubb Full rulle på Haket. Har ni tur finns det några skvättar kvar.

kellerbierJag har redan skvallrat på facebook om att jag är lite förälskad i Köstritzers Kellerbier som finns på Ölrepubliken. Ett maltigt, svalkande, lättdrucket öl som med fördel köps på pint. Och om man ändå är där så är det synd att missa Evil Twin-tvillingarna Yin och Yang. En imperial stout (Yin) och en imperial IPA (Yang) som rekommenderas att dricka blandade. Det är gott, men var för sig är de faktiskt ännu finare.

Men nog om mitt barhäng nu. Vad händer i Göteborg i helgen egentligen?

 

Jo, imorgon lördag får man allt vara flitig om man vill hänga med i ölnördsvängarna. På BrewDog Bar är det världspremiär för Omnipollo/Tired Hands-samarbetet Fatamatago. Ett sjuprocentigt mangomonster till juice-IPA med försvarliga mängder Simcoe & Citra. Häng på låset kl 15 (men spara lite till mig, jag kommer ett par timmar senare).

sahtipajaDärefter promenerar man ner till Tredje Långgatan och Brewers Beer Bar. Där vankas nämligen en premiär till. Klockan 18 korkas de första flaskorna från Sahtipaja upp. Vi snackar suröl (Cloudberry, Raspberry & Red Currant/Rhubarb) från ett redan hyllat och hajpat nytt bryggeri. Missas på egen risk. Läs mer om Sahtipaja på MankerBeer.

 

 

 

Vill man förlänga promenaden en bit så fortsätter Haket med sin nya satsning ”Storflasklördag”. För tredje lördagen i rad kan man köpa billiga smakprov från sällsynta och/eller dyra storpavor. Nya flaskor varje vecka. En tickares dröm. Ni som har varit där tidigare vet att det dyker upp spännande grejer.

Se där har ni en lördagsrunda som heter duga. Vi ses i vimlet. Och glöm inte: sup med måtta.

Helsingborgs Hembryggargille + Pot Belly Brew Shop + Beer & Beyond + BrewDog Göteborg = Måndag

På måndag händer det. Helsingborgs prisbelönta Hembryggargille kommer till Göteborg och livebrygger en saison med mango som senare serveras i baren. Trevor på hembryggarbutiken Pot Belly Brew Shop dyker upp med humleprover och snackar hemkokt öl och Beer & Beyond dukar upp ett bord med sina allra bästa böcker om hembryggning, öl och bryggerier. Allt detta smaskiga på BrewDog Bar Göteborg. Får ju bara inte missas. Så på med bästa stassen och mäska in efter klockan 16.

Istället för Malmö

Jo, jag hade jubeerditch planerat en Malmötripp denna helg. Såg fram emot de obligatoriska besöken på Malmö Brygghus, Nya Tröls, Hamnmästaren och Söder om Småland. Äta Sveriges godaste falafel på Möllevången och kanske kolla in vad The Bishops Arms Gustav har på cask för tillfället. Framförallt var planen att gå på premiären av Malmös senaste tillskott av hantverkskrogar: Beer Ditch. Ett litet hak på Nobelvägen som fokuserar på kvalitetsöl och drivs av paret Johanna och Torsten Ekne. Premiären lockade med buffé, lotteri, överraskningar och livemusik av Alabama Moonshine Co.

Av detta blev nu intet. Tågstrejken satte stopp för det. Så kan det gå. Ett par korta rapporter från Beer Ditch kan ni istället läsa här eller här. Jag slickar såren och laddar för en Malmöresa inom en inte allt för avlägsen framtid. Måste ju också ha lite koll på vad mina hembryggande vänner Serial Brewers håller på med egentligen.

 roverfascistsNåväl, jag fick gilla läget här hemma istället. Kryssa mellan Håkanfantaster i alla färger och former. Dricka kaffestout från CAPBrewDog Bar, käka ost på Gyllene Prag och smågnabbas med JohanThe Rover över en ljuvlig Dark Horse Plead the 5th. Jag fick gömma mig för regnet över en SpitfireThe Old Beefeater Inn, konstatera att City Pub var stängt (har det någonsin hänt förut?) och sortera böckerna i webbshopens nya lagerhylla med hjälp av Earl King och Fuller’s London Porter. Jag kunde också, på Haket, konstatera att Libanonbryggeriet 961 Beer borde undvika att göra witbier och red ales i framtiden. En tämligen ordinär Smashbomb Atomic IPA från Flying Monkeys hanns också med på Jerntorgets Brygghus.

bokhyllaNär jag ändå var i City Pub-kvarter passade jag på att kika in i det som för inte allt för länge sedan var den trevliga och seriösa ölkrogen Picasso. Den är nu ombyggd, har nya ägare, heter Beerista och en snabb koll på kranar (Spendrups) och flaskor (där det mest spännande stavades Poppels och Ocean) fick mig mest att känna att här har vi ännu en krog utan genuint ölintresse som försöker rida på vågen. Beerista? Tjena. Men jag kan trösta er med att gänget bakom Picasso snart öppnar upp i nya lokaler i en annan central del av stan. Innanför murarna, som det heter. Räkna med ett bra ölsortiment.

Men helgen är ju inte slut. Det är bara söndag. Vart ska ölradarn styra mig idag? Mariaplan eller Stampen? Järntorget, Kronhusgatan eller Linné? Vi har ju så mycket att välja på här. Vad är väl en öl i Malmö?

Ölets Alice Timander

bronieDet har varit en svettig vecka för oss ölstörda göteborgare. Premiärer och event har avlöst varandra och till råga på allt var det helgdagar inklämda så det krävdes lite pyssel och knåp för att få barn, jobb och öl att samsas under någorlunda harmoniska former. Det blev således inte mycket skrivet. Jag gör det enkelt för mig och kör en resumé idag istället.

Veckan inleddes med att Siren Craft Brew och Omnipollo på tisdagen ockuperade The Rover, men det har jag ju redan skrivit lite om så det kan vi lämna därhän.

basis

Onsdagen var vigd åt smyginvigning av BrewDog Bar Göteborg. Men först smet jag in för en lunch på Ölstugan Tullen Andra Lång. En krog jag sällan besöker nuförtiden. En sur Eskilstuna Mosaik IPA fick möta vasken (kran? fat? batch?) och istället beställde jag in en troget maltig Jämtlands Pilgrim och en panerad ost. Nu vet alla som känner mig att jag inte bara är gammal Pragresenär och ostfantast utan också lagd åt det konservativa hållet kulinariskt. Tullens panerade ost med rostade rotfrukter istället för potatis och coleslaw istället för tartarsås blev alltså något av en utmaning för en gammal tjurskalle. Men ned gick den allt, mätt blev jag och efterrätten väckte mig snabbt ur mitt traditionalistiska muttrande. Slottskällans Basis var ett överraskande bra försök till en kraftfull havrestout. En 11-procentare med fina rostade toner, kaffesmak och mjuk havrekänsla. Med lite mer kropp och bättre dold alkohol kan det här bli en riktig höjdare.

tavla2En smaskig Saison Dupont Cuvée Dry Hopping 2014The Bishops Arms Järntorget senare så var man på plats i brygghundarnas nya palats. Såhär dagen före den officiella invigningen var det relativt lugnt och man kunde utan stress hänga på cementdisken och välja från de 18 kranarna. Ett stort glas BD Nottingham visade sig vara ett alldeles utmärkt förstaval. En välbalanserad California Common som gjorde sitt jobb. En snäll och klunkabel (ja, jag vet) stil som jag numera gärna återkommer till.

Gypsy Inc-samarbetet Pale Trail däremot smakade mest blod och plåt så jag gick raskt vidare till Brixton Porter. Med sina mjuka, vänliga och synnerligen brittiska toner sällar den sig till BrewDogs senare, lite mer lågmälda alster som Old World Russian Imperial Stout och Old World India Pale Ale. Öl som sänker volymen en aning och låter tradition ta mer plats än aggressivitet. Välkommet.

tartofdarknessTradition Up Yours hette inte nästa bärs, men det kunde den ha gjort. Istället hette den Tart of Darkness och var bryggd av, inte BrewDog, utan amerikanska The Bruery. Denna ”sour stout aged in oak barrels” närmade jag mig med skeptisk min. Stout och syrlighet är nämligen, enligt min erfarenhet, sällan någon lyckad kombination. Men tji fick jag. Något stoutigt var förvisso svårt att hitta, men vilken fin funkig och välavvägt syrlig upplevelse denna oude bruin-liknande skapelse bjöd på. Sura bakterier, vildjäst och vanilj i ljuv förening.

I lokalen trängdes vid det här laget alla möjliga bryggare, bloggare, bartenders och BrewDog-busar. Kornmalt & Humlekottar här, Rådanäs och O/O Brewing där och Surisar lite varstans. Jag började ångra att jag tog en 11-procentig lunch och visste att en heldagsutflykt med familjen stod på schemat nästa dag, så jag avslutade med ett par Cigar City-burkar och lunkade hemåt i kvällningen.

Torsdagen ägnades som sagt åt familjen. Jag fick nöja mig med en Spitfire 3,5 på stranden i Särö, men det kanske rentav var att föredra framför köerna till BrewDogs officiella öppning?

haketburkPå fredagen tog jag sonen med mig till West Pride. Medan han käkade regnbågskaka och lyssnade på queersagor släckte jag törsten med en Queerbliotek i Hakets stora tältklädda servering. En fruktig pale ale med markerad men inte överdriven beska, specialbryggd av Beerbliotek för detta evenemang. De som inte hade en rastlös sjuåring med sig kunde också gå lös på ett tämligen imponerande utbud av hantverksöl på burk. Ett Haket i Bältesspännarparken hade man kunnat stå ut med hela sommaren.

 

victor

 

Framåt kvällen var det dags för nästa premiär. Brewers Beer BarTredje Långgatan. Men eftersom jag redan rapporterat från smygpremiären veckan innan nöjer jag mig med att konstatera att surdegspizzorna fortfarande var lika goda. Minst. Och att stilen för kvällen hette brettad pale ale. Sad Robot hade kokat ihop just en sådan på bara 2,9 procent och Brekeriets Hundra var så ren och funkig att den nästan gav lite Orval-feeling. Att De Struise Pannepeut (inte Pannepot) fanns på fat var väl inget att direkt beklaga heller.

    

öllistaNog blev det en eller annan öl till, men premiär är premiär och snart tryckte det på rätt bra där bakom så jag kände att det var dags att lämna barplats åt andra törstiga. Efter en försiktig fråga till Electric Nurse om deras 15,5-procentiga Some Kind of Monster var resultatet av en sån där graviditetsnoja lämnade jag BBB-kalaset innan någon blev skadad.

Tuff ölvecka i Göteborg

sirenomnipolloDet vankas en tuff vecka för Göteborgs ölvänner.

 Imorgon, tisdag, blir det till att lufsa bort till The Rover på Andra Långgatan för Omnipollo/Siren High five the brewer awesome tap list event. Outtröttliga Omnipollo och brittiska Siren Craft Brew utlovar spännande bärs och unika fat. Där hänger vi från kl 20.00.

brewdogpremiär torsdag hälsar BrewDog Bar Göteborg oss välkomna till “the craft beer revolution”. En efterlängtad premiär, vilket syns inte minst på facebookeventets deltagarlista. I skrivande stund är det 489 anmälda deltagare. Lokalen tar 100 personer. Hmm… Pingviner har dock företräde.

brewersbeerbarFredagen bjuder på ännu en premiär. Nya Brewers Beer Bar på Tredje Långgatan utlovar läckra surdegspizzor, extra ölkranar och bryggartätt häng hela natten på sitt Big opening party.

 

Det är bara att bita ihop, tömma spargrisen och hitta på några lagom vita lögner för familjefridens skull. Det är ju för en god sak, trots allt. Vi ses i vimlet!

Bilder lånade från respektive events sida på facebook.

Brewers Beer Bar – smygpremiär

IMG_5570 Ja, den stora premiären sker förstås nästa fredag, den 30 maj, men idag kom tillståndet och pizzaugnen måste ju värmas upp. Dessutom var de tolv kranarna redan laddade med godis. Undertecknad smög sig in med en Nordbrau humleplanta under armen för att gratulera de nya krögarna.

I vanlig ordning glömde jag ta bilder, men det ser riktigt stiligt ut. Allt är inte klart än —väggmålningar och fatlista saknas bland annat — men de har sopat sällsynt snyggt under mattan. Tre rum för allmänheten, med blå detaljer och trägolv (inte i baren) och eleganta glasburks-lampor (?). På skyltfönstren ringlar sig gula och gröna pilar som pekar mot ingången. Ruff och design i någon slags uttänkt kombination.

Baren ägs ju i ett samarbete mellan folk från Dugges Ale & Porterbryggeri och All In Brewing och vad passar väl bättre, denna hysteriskt heta försommardag, än att börja med deras samarbetsöl Sofa King Premium Lager? En lättdrucken lager med gräsiga humletoner, välbalanserad beska och bra maltbas. Utmärkt törstsläckare.

IMG_5571 Det häftigaste på kran var ändå Girardin Kriek. När såg ni den senast på fat i Sverige? Med sin snälla syrlighet och sina välbalanserade körsbärstoner är det en kriek som inte skrämmer vettet ur en nybörjare. Dessutom satt den utmärkt i värmen. Utan att behöva slåss för sin uppmärksamhet.

Omnipollos Nebolution var näst på tur. En Nebuchadnezzar på valium. Med krämigare uppenbarelse, karamelligare smak men klädd i förväntad tropisk citrusdräkt bjöd den på en bekväm resa mellan kontinenterna.

Dugges redan omtalade Bärliner var en juicig, nästan saftig Berliner Weisse nästan helt utan kolsyra. Mer frisk än syrlig och med snälla toner av jordgubb, rabarber och hallon. Lite mer kropp och smak hade inte jag haft något emot.

Och då kom ju Stronzo med sin wit (?) Kiss Me Wheaty och humlade upp saker och ting. Lite väl mycket, kan jag tycka. Letar du efter banan och vete så kan du fortsätta leta, för här är det beska och fruktighet som för befälet. God, visst, men mer som en IPA enligt mina smaklökar.

IMG_5573Samma bryggeri hade en kollaboration med barkungarna All In på. Bara med ett namn som 100% Viking — lika genialt som töntigt — kommer man långt. Fast när det dessutom är en trögflytande soyastout med vaniljtoner så blir den svår att stoppa. 11 (?)% som går alldeles för lätt ner.

Samtidigt som jag avslutade besöket med den rökta stouten Ashtray Heart från Evil Twin så hade stället fyllts på ganska bra. Mycket välbekanta ansikten från BrewDog Bar Göteborg, Great Brands, Ölrepubliken, Surisar, Untappd Göteborg och lokala bryggare. Det blev plötsligt trångt, socialt och trevligt och jag blev påmind om att jag hade en familj att gå hem till. Vad jag tyckte om Ashtray Heart? Tja, jag minns den faktiskt som bättre, saknar lite kropp och jävlaranamma. Askan finns där, men den är lite mesigare än jag minns.

Surdegspizzorna ska vi inte glömma. De kommer bli en succé. Av de fem-sex sorter jag provade fastnade jag kanske speciellt för en rackare med fyra ostar och dijonsenap och en vegansk variant med gomkladdig men överraskande god ost. Men där fanns verkligen nåt för alla smaker. Sjukt goda pizzor.

Jag önskar Brewers Beer Bar all lycka och lovar att bli en flitigare fotograf i framtiden. Kanske.