Sunkrunda i Majorna 2014-08-17

oldtownDet började lite fuskigt. Old TownGodhemsgatan kvalar inte in som ett sunkhak. Det är alldeles för rent och prydligt och på tok för dyrt. Och varken Jack Vegas-maskin eller takfläkt har de. Men vi enades om att vi behövde grunda med en fet pizza och “stor stark” fanns förstås på menyn. Det är trots allt första kriteriet. Sunkrundegeneral Ted fick dock bakläxa till nästa gång.

Vi blev runt ett dussin förväntansfulla deltagare denna regniga söndagseftermiddag. Mest folk i krogbranschen, men i samlingen fanns även en välbekant lokal bryggarprofil.

Reglerna var enkla. Endast ”en stor stark” fick beställas och fanns inget på fat så var det den billigaste halvlitern på flaska som gällde. Elva krogar i Majorna var inbokade samt en obligatorisk Jägermeister någonstans efter halva rundan för att pigga upp blasksega hjärnor.

damarcoskyltOld Town kl 15.00. Spendrups på fat. Vi har redan konstaterat att det inte är något sunkhak, men det blev ändå en bra start på något sätt. Ölet smakade riktigt illa. Sunkbetyget blir dock lågt: 1/5.

Da Marco vid Mariaplan var nästa stopp. 16.00. Vi fyllde upp hela den obemannade baren på övervåningen och serverades Falcon i pint. Nästan lite lyxigt. Den var förvisso smörig, men bättre än Old Towns Spendrups. Fast det börjar ändå ta emot lite efter halva pinten. Atmosfären är bra. Det känns sunkigt på ett skönt sätt med neonskyltar, dov belysning och stinkande pissoar. Och Vegasmaskinen är där. Sunkbetyg: 3/5.

silveretNästa stopp var en förhandstippad favorit: Silverkällan. På uteserveringen står redan 7,2:orna lite söndagskäckt uppradade mellan stammisarna. Där inne faller allt på plats. När vi beställer elva stora stark börjar den hårt sminkade och lite bedagade kvinnan i baren genast hälla upp och frågar lite trött: ”inga minderåriga väl?”.

 

Falcon även här, smörig och metallisk och äckligare än Da Marcos. Ett gott tecken är också att ölen här är billigast hittills, 30 kronor för 40 centiliter. För första gången är också musiken rätt. Under vår stund där hinner jag höra såväl Opus ”Life is Life” och F.R. Davids ”Words” som ”Boys, boys, boys” med tuttdrottningen Sabrina. silvervimpel

Stämningen är total och inget saknas inredningsmässigt. Det är slitet och ofräscht. Vegasmaskin, dammig takfläkt, kladdiga vaxdukar, snuskiga skämt om kredit-lapp, karaokemaskin. Ett ytterligare bevis på sunkstatusen är den vimpel från sunkrunda.nu som stolt pryder väggen på övervåningen. Toan, slutligen, är pricken över i:et. Blött på golvet, en något omotiverad dörrmatta mitt på golvet och varken handduk eller servetter att torka sig på. Sunkbetyget kan inte bli annat än högsta möjliga: 5/5.

 

klippanbingeStärkta och uppfyllda av Silverkällans högklassigt genuina sunk drog vi vidare nedför vackra Älvsborgsgatan och hamnade snart på pizzerian Klippan. Någon fatanläggning fanns inte, men Sofiero på halvlitersflaskor bådade ju för en fin sunkstund. Vi slog oss ner i den inre regionen av restaurangen, vid en obemannad bar, som kändes lite bortglömd. Möblemang à la väntrum i vårdcentral, älghuvud med hagelbössa på väggen, takfläkt och tv med trav var detaljer som vi nöjt noterade. Stämningen började bli lite mer uppsluppen.

Pizzabagaren visade oss en liten cd-stereo i hörnet och en trave skivor som vi fick nyttja bäst vi ville. Det blev en funkrunda med James Brown en stund alltmedan den söta och häpnadsväckande smakbefriade Sofieron rann nedför våra nu mer härdade strupar. Extra sunkbonus måste också utdelas för tre stiligt upplagda tuggummin på toalettens skitiga tvålkopp. Sunkbetyg blir en stark 3/5.

grönabrunnen

Ett stenkast bort ligger Gröna Brunnen. Ett legendariskt rövarnäste. När jag var där för kanske 8-9 år sedan fick man se upp var man satte fötterna och personalen fick sicksacka mellan sovande fyllon. De som lyckades bli utslängda från Silverkällan då var välkomna in på Gröna Brunnen.

 

Naturligtvis var våra förväntningar skyhöga. Men förgäves. Därinne är det rent och prydligt. Två stillsamma sällskap äter mat i lugn och ro. Ingen fylla. Lite skitiga handavtryck på toalettdörrens insida är det enda som minner om fornstora dagar. Vegasmaskin förvisso, men ingen takfläkt. Och ölet som erbjuds är Tuborg Gold. Nästan fint ju. asiafelicia

Besvikna slår vi oss ner i ett hörn och gör vårt bästa för att sunka ner stället själva. Det här är ju stor stark nummer fem så minerna är lite gladare i sällskapet nu. Vad klockan är har jag inte längre koll på. Nu börjar det friseras, asian style, med ätpinnar och majschips. Sunkbetyg: 1/5. Sunkbetyg till sällskapet: 3/5.

Vi går över Jaegerdorffsplatsen och sätter oss på Pizzeria Del Pieros uteservering. Nu ska det sminkas också. Cross-gender så att säga.

 

Faten är slut (”leverans måndag”) så vi får hålla tillgodo med det gamla Östersundsmärket Till (grundat som Östersunds Ångbryggeri 1882, men numera ägt och bryggt av Carlsberg). delpierotill

Fullt drickbart blask. Bryggare Bing slipper till och med ur sig ett; ”Det här är riktig öldrickning!”. Men det är en alldeles för ordinär och välskött pizzeria för att få högre sunkbetyg än 2/5.

Flamsigheten hos deltagarna når nya höjder på promenaden upp till Restaurang Golden LeeKusttorget. Nu bär vi liksom sunkigheten med oss. Falcon 5,2% för 35:- är en bra start. Stimmigheten därinne är också snäppet högre (eller är det bara vi?).

En vilsen stockholmare ansluter sig till sällskapet och nu diskuteras väsentligheter som när det är dags att börja ”twerka”, om Hisingen hör till Göteborg och hur många av oss som egentligen är riktiga infödda göteborgare. Ynka tre av elva tydligen.

goldenleetavlaJag får också strikta order att notera blommorna på borden och att dukarna under glasskivan liknar Burberry. Nu börjar mina noteringar bli något otydliga, men jag ser allt att sunkbetyget är 3/5.

Nummer åtta på rundan heter Majornas Krog och ligger på Karl Johansgatan. En klassisk kvarterskrog med sunktendenser. Även där blir det Falcon i glasen, men det är också dags för en obligatorisk Jägershot. Min tidigare så skarpa blick är nu något beslöjad, men jag noterar åtminstone Jack Vegas-maskiner.

 

majornasbus Här börjar det så smått ”twerkas” också. Sunknivån på (delar av?) deltagarna är nu — efter Jägern — uppe i 4/5. Stället får nöja sig med mer modesta 3/5. Toaletterna är på tok för rena och ölen några kronor för dyr.

När vi, efter lite skyltakrobatik i regnet, når taiwanesiska Evergreen har jag visst inte ens bemödat mig om att ta fram anteckningsblocket. Vi slår oss ned vid ett långbord med kvällens första, och enda, Pripps Blå. Hederligt blask således. Fast nu är deltagarna mer intresserade av att retas med varandra och rentav gå till handgripligheter än att studera inredningen. Det diskuteras urringningar och sminkas lite till. Jag skymtar Vegasmaskiner vid toaletterna och sällsynt fula tavlor på väggen och klämmer därför i med sunkbetyget 3/5.

suggantwerk (2)Restaurang Västerhus, bättre känd som ”Suggan” i vissa kretsar, har bytt ägare och ryckt upp sitt rykte en del. Vi får Falcon Export i glasen och ännu en omgång Jäger — denna gång helt frivilligt, om jag minns rätt. Men att vi så naturligt välkomnas — detta dussin nu tämligen välförfriskade, sminkade, högljudda och, återigen, ”twerkande” stor stark-drickare — det är förstås anledning till en stor fjäder i sunkhatten för Västerhus. Det är ju trots allt söndag kväll. Jag har visserligen inga anteckningar, men väl ett par suddiga bilder på rumpor. Vegasmaskinerna är på plats. Jag dristar mig till att utdela sunkbetyg 4/5. Kanske är det lite väl generöst.

suggantwerkAvslutningen skulle ske på den mytomspunna ”Opiumhålan”, eller Persikogården, som den egentligen heter, som ligger runt hörnet mot Sjöfartsmuseet från Bengans. Ett ställe med rykte som sunkigast av de sunkiga. Jag har varit där, så jag kan intyga att det inte är något ställe för en romantisk middag. Den här kvällen var det dock stängt, så det väntade höga sunkbetyget kunde inte delas ut.

blaskSå där stod vi då i regnet vid Stigbergstorget, utan en ärlig chans att kunna avsluta vår runda på ett värdigt sätt. Jag, som bara bor ett stenkast därifrån, började känna att min stor stark-kvot var uppfylld. Jag var också väl medveten om att sonen skulle lämnas på skolan nästa morgon. Jag smet helt enkelt hem och bråkade med portkoden en stund.

 

Ryktena gör gällande att andra deltagare fuskade och gick ner till ett annat hak och drack alldeles för bra öl. Men det kan väl inte vara sant?

silverpärlaResultatet av denna vetenskapliga, antropologiska sunkrunda i Majorna augusti 2014 är förstås att Restaurang Silverkällan går i mål som ohotad segrare. Kanske inte helt otippat. ”Opiumhålan” får vi ta itu med en annan gång. Sedan väntar sunkrundor på Hisingen, i Östra Göteborg och kanske Högsbo-Frölunda. Fast vi väntar nog ett tag med det. Jag tänkte åtminstone dricka några goda öl emellan.

 

 

 

bingemedaljFörresten hade jag egentligen tänkt skriva ihop det här direkt när jag kom hem efter rundan i söndags. Jag hade någon slags bild av att det skulle bli mer stilenligt, ärligt och levande på så sätt. Ni ska vara väldigt tacksamma för att det inte blev så.

Avslutar med ett litet stämningshöjande potpurri bilder från den minnesvärda kvällen. Håll tillgodo.

Skulle någon inte vilja vara med på bild här, så hör av er så plockar jag genast bort bevisen. 

 

 

damarcobar damarcofalcondamarcoväggevergreenprippsblå

 

feliciatattoo goldenleefalcongrönatuborg klippanbanan klippanbarklippanmys klippantoadörr klippantuggummi klippanälgmajornasbärs majornasjägersilverfalcon silverkredit silverkällanbarsugganfalcon

Istället för Malmö

Jo, jag hade jubeerditch planerat en Malmötripp denna helg. Såg fram emot de obligatoriska besöken på Malmö Brygghus, Nya Tröls, Hamnmästaren och Söder om Småland. Äta Sveriges godaste falafel på Möllevången och kanske kolla in vad The Bishops Arms Gustav har på cask för tillfället. Framförallt var planen att gå på premiären av Malmös senaste tillskott av hantverkskrogar: Beer Ditch. Ett litet hak på Nobelvägen som fokuserar på kvalitetsöl och drivs av paret Johanna och Torsten Ekne. Premiären lockade med buffé, lotteri, överraskningar och livemusik av Alabama Moonshine Co.

Av detta blev nu intet. Tågstrejken satte stopp för det. Så kan det gå. Ett par korta rapporter från Beer Ditch kan ni istället läsa här eller här. Jag slickar såren och laddar för en Malmöresa inom en inte allt för avlägsen framtid. Måste ju också ha lite koll på vad mina hembryggande vänner Serial Brewers håller på med egentligen.

 roverfascistsNåväl, jag fick gilla läget här hemma istället. Kryssa mellan Håkanfantaster i alla färger och former. Dricka kaffestout från CAPBrewDog Bar, käka ost på Gyllene Prag och smågnabbas med JohanThe Rover över en ljuvlig Dark Horse Plead the 5th. Jag fick gömma mig för regnet över en SpitfireThe Old Beefeater Inn, konstatera att City Pub var stängt (har det någonsin hänt förut?) och sortera böckerna i webbshopens nya lagerhylla med hjälp av Earl King och Fuller’s London Porter. Jag kunde också, på Haket, konstatera att Libanonbryggeriet 961 Beer borde undvika att göra witbier och red ales i framtiden. En tämligen ordinär Smashbomb Atomic IPA från Flying Monkeys hanns också med på Jerntorgets Brygghus.

bokhyllaNär jag ändå var i City Pub-kvarter passade jag på att kika in i det som för inte allt för länge sedan var den trevliga och seriösa ölkrogen Picasso. Den är nu ombyggd, har nya ägare, heter Beerista och en snabb koll på kranar (Spendrups) och flaskor (där det mest spännande stavades Poppels och Ocean) fick mig mest att känna att här har vi ännu en krog utan genuint ölintresse som försöker rida på vågen. Beerista? Tjena. Men jag kan trösta er med att gänget bakom Picasso snart öppnar upp i nya lokaler i en annan central del av stan. Innanför murarna, som det heter. Räkna med ett bra ölsortiment.

Men helgen är ju inte slut. Det är bara söndag. Vart ska ölradarn styra mig idag? Mariaplan eller Stampen? Järntorget, Kronhusgatan eller Linné? Vi har ju så mycket att välja på här. Vad är väl en öl i Malmö?