Let’s mäss this up!

Nedräkningen har börjat. Nu är det bara knappt två veckor kvar till den tredje upplagan av En öl- & whiskymässa i Göteborg. Fjolårets trevliga och välarrangerade mässa var en välkommen uppryckning efter debutårets barnsjukdomar. För lyckad blev den. Så pass att den rentav på sina håll fick rykte om sig som Sveriges bästa ölmässa. Inte illa pinkat.enölochwhiskymässa

Självklart finns mycket att se fram emot. Nytt för i år är bland annat Småbryggartorget, där man kan bekanta sig med mindre etablerade bryggerier som ÖsterlenBryggarna, Hönöbryggeriet och Centralbryggeriet. Över huvud taget är det cirka 15 nya bryggerier med i år och långt ifrån bara från Göteborgstrakten. Ta bara Brygghuset Finn från Landskrona, Västerås Coppersmith och Båstad Bryggeri.

Självklart finns nygamla trotjänare kvar, som Malmö (som nyligen fräschat upp sitt efternamn med Brewing Company istället för Brygghus), Oppigårds, Jämtlands Bryggeri, Slottskällans, Nynäshamn och Nils Oscar. De lokala färgerna försvaras av bland andra Oceanbryggeriet, Rådanäs, O/O Brewing, Electric Nurse, Dugges, Poppels och Beerbliotek. De lokala hembryggarfantasterna i Bearded Rabbit har dessutom premiär som ”kommersiellt” bryggeri. Ni hittar dem i Brewtrades monter. Flera distributörer är såklart på plats. Senaste nytt där är väl All In-maffians Beer Me, som representerar All In (såklart), hyllade Brewski, färska danska Dry & Bitter och halvhemliga uppkomlingen Nakd.

Glöm inte heller bort att det arrangeras ett gäng provningar och föreläsningar. Lärorika och underhållande avbrott från mässgyttret. Är du kvinna så går du naturligtvis på FemAle-provningen. Grundaren, Elin Carlsson berättar om detta kvinnliga ölnätverk. Annars kan man till exempel höra ölprofilen Jonas Ahnfelt berätta om ”Ölsverige nu”, porterprofessorn Otto Lundell om ”Ölets värld” eller gå på IPA-provning med SM-vinnaren Rick Lindqvist. Passa också på att bekanta er närmare med bryggerier som Mikkeller, All In Brewing, Brekeriet, BrewDog, Beavertown, S:t Eriks eller Brewski.

Skulle man känna att man blir lite ölstinn efter ett tag finns förstås whiskyavdelningen. Men inte bara. Cigarrer, snus och tvinnade mustascher hittar ni hos Mellgren’s och isländsk flinghavssalt smaksatt med lakrits hos Nammi Godis. Vill man prata om öl så går man till Svenska Ölfrämjandets monter och vill man läsa om öl så kan man gå till magasinet c/o Hops eller, såklart, till Beer & Beyond.

Japp, ni läste rätt. En trevlig nyhet i år är att jag är på plats med mina ölböcker. Eller, inte så mycket jag själv faktiskt, mest ett gäng synnerligen vänliga ölsjälar som ställer upp och tar hand om min monter, då jag själv kommer kränga bärs hos en importör. Ni är hjärtligt välkomna att komma förbi Beer & Beyond och bläddra, babbla och handla. Då jag inte kan ta kort är det kontanter eller Swish som gäller.

logo-webJa, ni ser, det lär finnas att göra under dessa två mässdagar. Men tro inte att det börjar där. Redan 17 april drar nämligen Sveriges första ölvecka igång. Och det är i Göteborg det händer. Gbg Beer Week är redan fullspäckad med event arrangerade av allt ifrån krögare, bryggare och ölfrämjare till fantaster. Ölquiz, bryggeritur, beer makers dinner, öltipspromenad, filmvisning, tap takeover, ölbryggningskurs, ölvandring, porterprovning, ölrelease och mycket annat. Här finns något för alla smaker. Se det fullständiga programmet på Gbg Beer Weeks hemsida och häng med på Facebook och Instagram för att få senaste nytt.

Kan man inte ens vänta tills dess, så smygstartar Haket ölveckan redan på onsdag med en exklusiv ost- och ölprovning ledd av Stefan Hellström från Linnégatans Ostbutik. Sex öl och sex ostar för 395 kronor och bokar gör man på Haket.

 

 

En gyllene tid stundar sannerligen för västkustens ölvänner. Ta ett stadigt grepp om glaset nu så ses vi snart i vimlet. Kunskap & törst!

Brew Britannia

brewbritanniaI brist på uppdateringar bjuder jag på en liten bokrecension. Texten var ursprungligen tänkt att publiceras på annat håll och är därför lite kort hållen. Håll tillgodo.

Brew Britannia: The Strange Rebirth of British Beer av Jessica Boak & Ray Bailey
Aurum Press 2014

Här har vi en såväl ambitiös som lyckad sammanfattning av ölbranschen i Storbritannien de senaste femtio åren. Från caskkramare till craftkrämare. Författarna, som till vardags bloggar på boakandbailey.com, har lyft på varje sten i den brittiska bryggmyllan. De har intervjuat nyckelpersoner och lusläst bryggeritidningar. Faktaunderlaget och detaljrikedomen är imponerande.

Lyckligtvis är den även underhållande. Inte minst tack vare branschens alla udda karaktärer; hippies, taxichaufförer, mytomaner och Monty Python-medlemmar. Vi får följa bildandet av CAMRA på nära håll, vi möter hantverksbryggaren som blev bananodlare och lär oss att kampen mellan stora och små knappast är något modernt fenomen.

Den viktigaste lärdomen boken ger är kanske att ingenting är svart och vitt. Att låsta positioner inte främjar god ölkultur. När CAMRA och dess viktiga kamp för real ale på sjuttiotalet i senare tiders craft/hantverksboom istället blir en konservativ bromskloss så har någonting gått fel. En tankeställare för dagens ölnördar och ölfrämjare.

Boken finns förstås hos Beer & Beyond.

Krior från en öldränkt tystnad

2014-11-26 steneJa, jo, jag vet. Det är tyst härifrån. Jag är ledsen för det, men så är det ibland. Här kommer någon form av inverterat förlåt.

Det råder ingen brist på ölrelaterade aktiviteter, om ni nu trodde det. Tvärtom faktiskt. Därför bjuder jag på ett litet axplock av vad som hänt i Beer & Beyonds värld. Lite sånt som jag hade tänkt skriva om, men liksom inte hunnit med. Kort, fragmentariskt och förvirrat. Som det anstår en ölresenär på kurs mellan kaos och autism.

Några resor har det blivit, främst med anledning av mitt nya jobb som ölmånglare. Jag har fått en guidad rundvandring i Akkurats imponerande ölkällare med hövding Stene som ciceron. En kväll som för övrigt förgylldes av parallellhinkande av Bink de Reuss (2003 och, öh… färskare), en så kallad ”mengbier” (blandöl) från belgiska Kerkom. Och, som alltid när jag är i storstan, har caskkranarna gått varma på såväl Oliver Twist som Akkurat. En liten räkfrossa på Pressklubben med benäget belgiskt bistånd av Hr Skrubbe har också hunnits med. Det har ölats en del även i Uppsala med besök på Slottskällans Bryggeri som absoluta höjdpunkt. Men jag ska inte tjata för mycket om resor och krogbesök.  Det är ingen dagbok det här.

domarutbildningUtbildning är bra, sägs det. Därför satte sig Beer & Beyonds hövding i skolbänken ett par dagar i början av januari. Tillsammans med ett trettiotal andra ölstörda individer gick jag Svenska Hembryggarföreningens (SHBF) öldomarutbildning. En mer utförlig rapport därifrån kan ni få av Fabrikör Ekstedt. Stilar, smaker och historik har jag hyfsad koll på, inbillar jag mig. Men så är det ju det där med mäsktemperaturer, iso-alfa-syror, proteinraster, enzymer och annat bryggtekniskt trams jag som icke-bryggare är måttligt fördjupad i (jag är nog mer romantisk nörd än teknisk). Nog för att jag gärna sållar mig till den namnkunniga skaran av ickebryggande öldomare (Hej Janko! Hej Bark!), men skulle jag kugga på tentan så vet jag att jag är i gott sällskap även där. 14 mars faller bilan.

brownangelIgår, söndag, bjöd importören Wicked Wine på en Wicked Day i GTS Festvåning i Vasastan här i Göteborg. Höjdpunkterna hittade jag i Clown Shoes chokladsmaskiga och välbalanserade Brown Angel, välsmakande historielektionen Imperial Brown Stout Export 1937 från Mohawk och kanske det bästa jag druckit från Londons Camden Town, den stilfullt välhumlade India Hells Lager. Sierra Nevadas Snow Wit var inte så pjåkig den heller, om man nu låtsas vara modern för en liten stund. Så särskilt wicked blev kanske inte tillställningen, men sämre söndagar har man definitivt upplevt.

*

Kort och gott:

Håll utkik efter nästa nummer av skotska dryckesmagasinet Hot Rum Cow där Beer & Beyonds presstalesman säger några väl valda ord om lågalkohol-öl till chefredaktör Liz Longden.

Texter av undertecknad hittas också i snart kommande nummer av c/o Hops och Svenska Ölfrämjandets medlemstidning Maltesen (höst-vinter-vår-nummer?).

Jag har hållit i ölprovningar på Ölrepubliken, Brewers Beer Bar och Het Amsterdammertje. Ölprovningar är kul och jag håller gärna sådana. Företagsgrupper, kompisgäng, nyfikna nybörjare. Hör av er så knåpar vi ihop något.

Sommelierernas DagClarion Hotel Post har avverkats. På ölfronten hittades bland annat Poppels, All In, Stockholm Brewing och en riktigt usel spansk hefe weissen. Men jag får erkänna att det blev mest beyond den dagen, då det rann en eller annan Zinfandel och Cabernet Sauvignon såväl som mer destillerade dryckjom genom min malthärdade strupe.

Gott om privata provningar har det blivit också. Allt ifrån tyska lagerrace med Beersweden-Fredrik till öltypsdefinitions-orgier med fellow öldomaraspiranter. Sa jag att provning var kul?

Jag har samlat på mig lite mer öltidskrifter och tänkte åstadkomma något recensionsliknande av dem vad det lider. Uppslag till andra artiklar saknas inte heller, eller vad sägs om ”Does humor belong in beer?”, ”Det här med musik på krogar”, ”Om ölets baksidor” eller ”Ett riktigt fittöl”. Det är bara det där med tiden…

Fast nu ser vi framåt. Något av det jag ser fram emot den närmaste tiden är bland annat den egentliga premiären för Odd BrewingDeliverket 27/2, tap takeover av Søren Parker Wagners nya bryggeri Dry & Bitter Brewing CompanyBrewers Beer Bar 1/3, Full rulle öl & rök special på Mellgren’s 5/3 och norska AustmannBishops Arms Järntorget 7/3. Jag hoppas kunna återkomma med mer detaljer snart.

Som sagt, se detta inlägg som ett litet tafatt försök till ursäkt. Jag har för tillfället alldeles för ont om tid för bloggverksamheten, men lovar ändå att försöka uppdatera lite oftare. Men nu får ni ursäkta mig, jag måste gå och låtsas läsa lite till i Palmers How to Brew.

Sluta fika – börja krieka; en sur och go vecka i Göteborg

surölfestivalJa, visst har vi en riktigt sur och go ölvecka att se fram emot här i Göteborg.

Idag, tisdag, drar nämligen Ölrepublikens surölsfestival igång. Hela veckan erbjuds minst sex kranar surt på fat och runt 40 flaskor spontanjäst etc finns att köpa smakprov ifrån. Paket med ost & suröl kommer också finnas och överraskningar kan dyka upp när man minst anar det.

gbg-belgiumLambicLandJag är på plats med bokbord nästan hela veckan och har ett finfint festivalpaket att erbjuda: köp LambicLand och Good Beer Guide Belgium för endast 300 kr (ordinarie pris: 395 kr). Gäller endast på Ölrepubliken och endast under festivalveckan 7/10-11/10.

Just ikväll håller belgofilen Jens Skrubbe en utsåld provning på temat Belgiska suröl och lambik deluxe. Lyckliga biljettägare lär inte bli besvikna.

Imorgon, onsdag, blir det en introduktionsprovning till surölets fantastiska värld. Vad är lambik? Hur går spontanjäsning till? Stall och syrlighet, ska det smaka så? Undertecknad och Olle från O/O Brewing håller i den. Tid: 19.00. Pris: 400 kr. Osäker på om det finns platser kvar (ring Ölrepubliken och kolla: 031 711 37 10).

På torsdag kl 19 blir det en djupdykning i Den Nya Världens suröl. Amerikanska syrligheter och annat gott ska provas. Provningsledarna Surisarna är hemlighetsfulla, men viskar om saker som Jolly Pumpkin och lagrad Lost Abbey, så det lär bli valuta för de 400 kronorna.

constantcompPå lördag fortsätter såklart kalaset på Ölrepubliken, men jag kommer då förflytta min lekamen och mina ölböcker till Haket. Svenska Ölfrämjandets göteborgsavdelning har nämligen månadsmöte och importören Constant Companion är på plats för att visa upp sina syrliga och spännande delikatesser (japp, ännu mer surt!). “Let the beer speak”.

Vi ses i vimlet!

Tips inför ölhelgen

poppels003Så blev det helg igen och dags att tipsa vilsna maltsvultna göteborgare om vart kosan ska styras för att råda bot på torkan.

Ölstugan Tullen i Majorna har senaste tidens mest hajpade öl på fat minsann. Vi snackar Poppels Projekt 003, en crowdsourcad (ge mig ett svenskt ord!) imperial saison med röda vinbär, som skapade panik på Systembolaget när den släpptes 5/9. Men skynda er, jag hörde viskas om att det bara fanns två fat (jag hörde i och för sig också viskas att det kunde finnas något fat på Tullen Lejonet, men det har jag inte hunnit kontrollera). När ni ändå är där tycker jag ni ska be om ett glas Pale Ale från unga lapplandsbryggeriet Nausta. En lätt och fruktig APA med bra maltbas och markerat grapebesk eftersmak.

rovermiddleÄr man lagd åt det rökiga hållet tar man sig till The Rover och bekantar sig med Man in the Moon Imperial Brown Ale från Nøgne Ø. Själv fick jag dock en betydligt större kick av Siren/To Øl-samarbetet Middle Finger Discount. En fräsch och snyggt träig Mosaic-IPA lagrad på cederträ. Ett ståtligt utsträckt långfinger. Självklart missar man inte heller krogens alldeles egna Rådanäsbryggda Hillbilly Red Ale. En sällsynt välbalanserad amber med lagom beska och smak av gräs och karamell. Glöm inte att fråga efter den hemliga ingrediensen.

 

 

bbbayingerBrewers Beer Bar äter man såklart surdegspizza och sköljer ner med förslagsvis Dugges Blåbärliner eller varför inte en flaska pilsner från Ayinger. Baltic Porter från O/O blir en utmärkt efterrätt, om ni inte vill fläska på med Stigbergets Imperial Stout. Med lite tur finns det några droppar kvar av Omnipollo/Tired Hands senaste humlehajp Fatamatago också.

 

 

 

malmöhaketPå lördag är det Haket man hänger på. Inte bara för att Ölfrämjandet har möte där eller att fina Malmö Brygghus, med bryggboss Anders Hansson i spetsen, ockuperar kranarna, utan också för att Beer & Beyond bullar upp med ett finfint bokbord. Passa på att fylla luckorna i ölbiblioteket. Kontanter eller Swish är det som gäller.

På söndag röstar vi inte på SD.

Vi ses i vimlet!

Ölmagasin – ett aktuellt axplock

magasinTidskrifter om öl har vi inte varit allt för bortskämda med här i Svedala. Men på senare tid har det börjat ploppa upp mer och mer i tidskriftshyllan. Låt oss ta en titt på några av de mer lättillgängliga (de flesta finns i välsorterade Pressbyråbutiker). Jag gör inga som helst anspråk på att detta ska vara någon heltäckande lista. Tipsa gärna om ni har förslag på öltidskrifter som jag missat.

  allaboutbeerEn av de mer spridda utländska öltidskrifterna idag är All About Beer (99:-). USA:s flitiga, ledande öltidskrift som nu hunnit bli över 35 år. Senaste numret (maj 2014) uppmärksammar bland annat kaffeöl, ölöppnare och trenden med bryggpubar. Det mesta är förstås riktat till en amerikansk marknad, så de flesta öl lär vi aldrig få se här i Skandinavien. Men det är gott om underhållande läsning ändå. Inte minst Beer Talk, där två recensenter får bedöma samma öl. I detta nummer bland andra namnkunniga ölpersonligheter som Stephen Beaumont, Charlie Papazian, Roger Protz och Garrett Oliver. Ett välkommet tillskott är Randy Moshers spalt The Taster, där författaren av den utmärkta Tasting Beer fortsätter bokens ämne och guidar oss genom de snåriga och mystiska ämnena smak och arom. Vidare får vi ett besök i Amsterdam, en historisk tillbakablick på Brown Ale och en personlig och charmig krönika av Gary Rosen, som konstaterar att Öl är tjockare än vatten. Det här är en tidskrift som alltid är värd att plocka upp.

craftbeerRelativt ny i öltidskriftfloran är brittiska Craft Beer (179:-), vars andra nummer landade i Pressbyrån för ett tag sedan. Det första man reagerar på är förstås priset. När en tidskrift börjar kosta som en bok är det nog fler än jag som börjar tveka (i Storbritannien kostar den £9.99). Efter ett inledande kapitel om bryggprocessen upptas lejonparten av innehållet av en lista över världens hundra bästa bryggerier. Listan i sig är väl inte så mycket att säga om, smak är subjektivt, men fakta och uppdateringar haltar lite emellanåt. Som att Mikkeller bara skulle ha tre barer till exempel. Bryggerierna presenteras kortfattat med två-tre kommenterade exempel på representativa öl. Sverige representeras av Nils Oscars God Lager och Imperial Stout. Interfolierat finns kortare intervjuer och texter om bland annat glas och felsmaker. Layoutmässigt tycker jag den är lite stolpig, med orimligt stora, porriga bilder på öl och när man på ett uppslag delar upp bryggerier i storleksordningen micro, small, medium, large och mega så kunde man väl i rimlighetens namn begära lite exemplifierande siffror också. För 179:- tycker jag inte denna är prisvärd.

beerbrewingÄnnu nyare är Craft Beer & Brewing Magazine (159:-). Temat för första numret (spring 2014) är The New India Pale Ale och innehåller recensioner, stilguide, en text om humleodling och en bunt IPA-recept. I övrigt hittar man bland annat en pubguide till Oregon, en artikel om ekfatslagring (även specifikt för hembryggare), möten med bryggare (Brian ”Stillwater” Strumke, Cory ”Perennial” King, Mikkel ”Mikkeller” Borg Bjergsø), tips för lyckad lagring och lite mat- & ölkombinationer. Layoutmässigt ligger den nära All About Beer men saknar densammas tyngd och avslappnade hållning. Så späckad med reklam som den är så borde priset ha kunnat pressas mer också, men det inhemska priset $9.99 är såklart mer rimligt. Ett plus i kanten dock för Ansis Purins finurliga serieteckningar. Min favorit ser ni här bredvid.esb

I Pressbyrån finns förstås också Brew Your Own (95:-), men eftersom jag själv inte är hembryggare har jag inte brytt mig om den. Jag ser gärna en recension från någon mera insatt i ämnet.

Man kan också läsa om öl i Allt om whisky och vinmagasinet Livets Goda. I den senare vill jag speciellt rekommendera Michel Jamais ofta tänkvärda texter.

hops

Annars är ju c/o HOPS (99:- på Pressbyrån) Sveriges just nu enda kommersiella tidskrift som uteslutande ägnar sig åt öl (och mat). Eftersom jag skriver för den tidskriften så ska jag lämna analyserna åt sidan. Senaste numret (#4, vår 2014) tar oss till Dublin, diskuterar förpackningens betydelse (burk v/s flaska), funderar kring det där med doft och smak och har en ölskola som denna gång fokuserar på jäst. Sommarnumret ska nå prenumeranterna veckan efter Midsommar. Pressbyrån får den något senare.

 

 

maltesenMaltesens sommarnummer ska också komma i slutet av juni, men för att få den måste man vara medlem i Svenska Ölfrämjandet (något jag diskuterade alldeles nyligen). Tidningen är inne på sin 28:e årgång och årets första nummer hade tema Tyskland (25 sidor), men även bland annat en intervju med S:t Eriks Jessica Heidrich, ett möte med Adelsö Bryggeri och de sedvanliga rapporterna från lokalavdelningarna. Nästa nummer kommer titta närmare på det här med öl och religion och besöka Finland.

BeerAdvocate Magazine har just nu en kampanj där man får 12 nummer för $9.99, så den tänkte jag haka på. Men. Frakten till Sverige visade sig gå på $29.99 och då känns det plötsligt inte så billigt längre. Är den värd 40 kobåjsarpengar?

Mest nyfiken är jag nog på Belgian Beer & Food som utkommit med två nummer hittills. Någon som har läst?

En ölgubbe i truckerkeps, eller: Alf Robertson, Pliny the Elder och jag

Jag har alltid varit lite fel. Lillgammal som liten och gubbe redan som tonåring. Läste Tage Danielsson-dikt i full punkmundering på skolavslutningen i kyrkan. Diggade både Motörhead och Nina Simone som 16-åring. Läste både Majakovskij och Fangoria.

Och så har det fortsatt. Jag har följt mitt hjärta så gott jag kunnat och försökt undvika att begränsas av trams som genrer och ismer. Bara för att jag upptäckte Robert Johnson, varför skulle jag sluta lyssna på Slayer? När countryn klev in i mitt liv på allvar så gjorde jag såklart som jag brukar göra. Jag sökte mig bakåt, letade efter rötterna och hamnade i Appalacherna. Jag tyckte det var självklart. Lika väl som jag undrade varför Led Zeppelin eller Fleetwood Mac lät som de lät — och hittade Blind Lemon Jefferson, Leadbelly och Son House — lika naturligt var det att gå vidare till Roy Acuff, Hank Thompson och Dock Boggs efter Uncle Tupelo.

Men när jag stod där på bluegrassfestivaler eller sällsynta honky tonk-spelningar förstod jag ingenting. Inte en Nudiebyxa i sikte. Inte en Gram Parsons-t-shirt. Märkligt. För på Pustervik — där tidens heta altcountry-artister spelade i parti och minut, där Hank Williams-låtar ylade ut i en strid ström från dj-bordet — där var ju packat med till synes countryfrälsta unga flanellklädda människor. Var fanns de när det vankades spelning utan prefixet ”alt”?

När jag gick till KoM Bar eller Jazzå (R.I.P.) och lyssnade på lysande livemusik; soul, blues, jazz eller americana, då rådde det omvända igen. Där fanns mogna män och kvinnor, snickarbyxor, kavajer och pomada. Och så jag då. I Nudiejeans och truckerkeps. Som inte förstod någonting. Måste man välja? Varför dessa vattentäta skott? Varför denna obegripliga åldersdifferentiering? Handlar det inte bara om att älska musik?

Jag har stört mig på det där länge. Och ni som känner mig vet att en av de viktigaste tankarna bakom Klubb Honky Tonk var att försöka överbrygga dessa obegripliga och korkade motsättningar. Jag tror aldrig vi lyckades. Men vi försökte.

Nu är jag där igen. Lika fel igen. Fast nu handlar det om öl.

Vi är så aktiva, vi ölnördar. Vi sprutar ut bilder, kommentarer, nyheter och gillatryckningar på sociala medier. Vi köper, byter, säljer, importerar och köar till Systembolagsbutikernas nyhetssläpp. Sedan diskuterar vi på olika forum varför vi handlade som vi gjorde. Vi skålar med varandra på Untappd, taggar våra Instagrambilder och retweetar Mikkellers senaste bourbonlagrade stout. Vi springer på tap takeovers, bildar facebook-grupper och tickar öl i småglas som aldrig förr. Jag också. Och vi är nästan uteslutande relativt unga vuxna. Fast inte jag då.

Och plötsligt känner jag mig som Alf Robertson på en Hank III-spelning igen.

Vilket blir ännu tydligare när jag går på ett möte med Svenska Ölfrämjandet. För då är jag plötsligt ung igen. Där finns inga bloggare eller tickers. Inga Firestone-kepsar över blinkande smartphones. Där ser jag knappt heller ett ansikte som var på det heta Omnipollo-släppet på The Rover veckan innan. Och vice versa. För Ölfrämjarna hänger inte med heller, det ska sägas. Precis som Jazzå-gubbarna och –tanterna sällan eller aldrig satte sin fot på Pusterviks golv.

Vad är detta? Är jag så fel igen? Handlar det inte bara om att älska öl?

Visst, man kan inte vara överallt. Det kan inte jag heller. Men om man nu är seriöst intresserad av öl så borde väl till att börja med ett medlemskap i Svenska Ölfrämjandet vara en självklarhet? En ideell riksförening vars syfte är att ”tillvarata de svenska ölkonsumenternas intressen ifråga om tillgång, kvalitet, urval och pris på öl. Vidare skall föreningen värna om öl gentemot andra alkoholhaltiga drycker samt sprida kunskap om öl och dess historia.”. Fine. Är det inte vad varje maltskalle och humlefanatiker vill? Ska vi inte enas i den här ölrevolutionen? Har jag fel?

Jag vet att det finns kritik och misstänksamhet mot Ölfrämjandet. Att den anses mossig, gubbig och trött. Det är också delvis sant. Men varför då? För att föryngringen går på tok för långsamt. Det är delvis föreningens eget fel, som ofta är fast i gamla mönster och traditioner och inte riktigt hänger med i utvecklingen. Det är inte 1985 längre och allt gott kommer inte från Bamberg. Det är också den nya generationen ölfantasters fel, som inte går på mötena och visar sina appar, berättar om Pliny the Elder, CBC och Randall The Enamel Animal. Som istället dunkar varandra i huvudet med IBU och fnyser åt tysk pils och cask, för att det är ”förlegat”.

Nu finns det en förening för öldårar som oss. Det är ju ett kanonläge. En resurs. Gå in i den och jobba istället för att stå utanför och peka fördomsfullt. Annars slutar det som för bokstavsvänstern på sjuttiotalet.

S:t Eriks bryggmästare Jessica Heidrich säger några kloka saker i senaste numret av Svenska Ölfrämjandets medlemstidning Maltesen (japp, den får ni också om ni blir medlemmar): ”Jag skulle önska att föreningen var större och mer aktiv. Just nu är den lite liten och känns delvis passiv och konsumerande.”. Huvudet på spiken. Hon talar också om att ta tillvara de krafter som finns ute i landet, anordna ölfestivaler och ”satsa på att anställa någon person att driva föreningens intressen”. Jag skriver under på allt och ställer gärna mina tjänster till förfogande.

Vi har mycket att lära av varandra, men om vi aldrig möts, hur blir det då? Om den yngre, internetorienterade ölgenerationen kan allt om alfasyror i amerikansk humle, men tror att Michael Jackson var ”The King of Pop”. Om ölfrämjaren kan redogöra för Carnegiebryggeriets historia i sömnen, men aldrig har smakat en London Sour från The Kernel, eller ens visste att den fanns. Vart hamnar vi då?

Det finns seriösa filosofiska och samhälleliga poänger i det här också. Jag oroas över att en googlefierad historielöshet verkar vara på väg att breda ut sig. En ytlighet; bekväm och lite bortskämd. Snabba klick, korta texter, källkritik noll. Inte mindre obehagligt är det med de 40-, 50-, 60-, kanske även 70-talister som med självgod min, över en pint ”färsköl”, talar om för ungdomarna ”hur det ligger till”. Att de själva har stannat i utvecklingen sedan 25-årsåldern har de aldrig reflekterat över.

Tiderna förändras, det måste vi se, men vi har också mycket att lära av historien. Ödmjukhet och ömsesidig respekt borde väl inte vara så svårt? Det betyder inte att man måste tycka lika. Lägg undan prestige och poser och möts runt ölglaset istället. Det är väl ändå vad det handlar om? Egentligen.

Jag vill så gärna tro att det inte är mig det är fel på.